Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 41. Guldet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Guldet är ganska tungt, öfver nitton gånger tyngre än vatten.
Rent guld är mjukare än silfver, men hårdare än tenn, och kan
skäras med en knif, utan att något gnisslande ljud uppstår. För att
göra det hårdare, så att det må kunna begagnas till mynt, smycken
och dylikt, plägar man blanda det med andra metaller, förnämligast
med koppar eller silfver. Deraf kommer det, att man talar om guld
af olika karat. Man delar nemligen en mark guld, som väger blott
hälften af den vanliga marken, i tjugu fyra delar, hvilka kallas karat.
Med aderton karats guld förstås sådant, som består af aderton delar
rent guld och sex delar annan metall; tjugu tre karats guld håller ej
mer än en tjugufjerdedel koppar mot tjugu tre tjugufjerdedelar rent
guld, och så vidare.
Af alla fasta kroppar kan ingen i så hög grad uttänjas som
guldet. Det kan utplattas i så fina blad, att tjugu tusen af dem
sammanlagda utgöra en massa af endast en tums tjocklek; ett
qvintin lint guld kan dragas till en tråd, som är nära en mil lång;
ja, en enda dukat vore tillräcklig till förgyllning af en häst med
ryttare och sadel, om detta annars läte sig verkställa.
Guld finnes dels i floders sand och i uppslammad jord, dels i
allahanda stenarter i jordens innandöme. I vårt land har det blifvit
funnet vid Ädelfors i Småland, men till så ringa mängd, att det icke
lönade arbetet. I Falu grufva fås äfven litet guld. I andra land
finnes deremot på flere ställen guld i större myckenhet, såsom på
Ural i Sibirien, i Södra Amerika, i Kalifornien på Norra Amerikas
vestra kust samt i Australien. Der har man funnit guld ej blott i
form af små korn, utan äfven någon gång i större klumpar.
Då ryktet om de rika skatterna i Kalifornien och Australien först
kom till Europa, lockades stora hopar af menniskor till de fjerran
belägna landen. Dit strömmade till och med från vårt fädernesland
en mängd folk, lystet efter den rikdom, som man inbillade sig der
kunna hastigt samla. Dessa menniskor aktade, liksom utvandrarne i
allmänhet, endast på de lockande underrättelserna om de många
fördelar, som erbjödes i det främmande landet, och som ofta utaf
bedragare öfverdrifvet utmålas; men deremot tänkte de föga på de
mångfaldiga svårigheter och lidanden, som väntade dem, och hvilka
de först då, när det var för sent att återvända, nogsamt fingo
erfara. Endast ett ringa antal af desse guldsökare kan sägas hafva
vunnit sin önskan att samla någon förmögenhet. En stor del har
omkommit dels på den besvärliga färden, dels i följd af outsägliga
mödor och ansträngningar efter framkomsten. Bittert hafva de fått
ångra, att de för en osäker vinning öfvergåfvo fädernesland, slägt
och vänner. Många hafva fallit offer för röfvare och mördare, i
synnerhet under den första tiden, då ingen ordnad styrelse ännu fans
till skydd för lif och egendom. Man kan knappt göra sig en
föreställning om det elände, det sedeförderf, det prejeri och den oreda,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
