Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Greklands frihetsstrid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om landet varit förloradt. Men det räddades genom Athenaren
Themistokles.
3.
Themistokles hade djupare än andre sett in i sakernas vådliga
ställning, och i hans hufvud hvälfdes väl uttänkta planer till
räddning. Genom sin fintlighet hade han förmått Athens folk att i denna
nödens stund lemna sin stad till pris åt fienden och taga sin
tillflykt till ön Salamis samt att sätta allt sitt hopp till sin egen och
bundsförvandternas flotta.
Xerxes kom och intog staden Athen. Men invånarne kunde
han ej åtkomma. Desse fingo emellertid från sin fristad åse, huru
lågorna förstörde landsbygd och städer, och förtviflan började fatta
deras sinnen. I sin förskräckelse ville de nu fly undan till halfön
Peloponnesus. Då hade deras undergång varit säker, ty der, på fasta
landet, hade man omöjligen kunnat hejda Persernas här. Deras hopp
om räddning hvilade på flottan, som nu ^var samlad innanför ön
Salamis, under det Persernas talrika skepp svärmade omkring på
hafvet derutanför.
Detta insåg Themistokles, och då hans landsmän ej sjelfmant
vågade striden, beslöt han att tvinga dem dertill genom list. Han
sände till den Persiske konungen en trogen slaf och lät säga: ”Jag
menar väl med dig, o konung! Nästföljande natt ämna Grekerna
fly undan från bugten vid Salamis för att rädda sina skepp från
säker undergång. Ännu har du dem alla tillhopa; omringa bugten, så
skall det blifva dig lätt att fånga dem alla!”
Xerxes följde rådet och lät samma afton omringa bugten; de
Greker, som ämnade fly undan, sågo sig nu tvungne att strida. Men
Themistokles hade redan rustat hela Athenska flottan till att
emottaga fienden; han började sjelf ett kraftigt anfall, och detta ingaf de
öfrige mod. De Persiska skeppen stötte i nattens mörker och i
dessa för dem obekanta farvatten ofta på klippor och grund; det
öfverlägsna antalet var Perserna till ingen nytta, ty i den trånga
bugten kunde blott få af dem samtidigt deltaga i striden. Derjemte
voro de Persiska skeppen vida tyngre att handtera än de Grekiska;
och när ett undanträngdes af Grekerna, bragte det två eller tre
andra med sig i oreda. Grekerna gjorde under af tapperhet, och snart
var hafsytan öfversådd med lik, som flöto omkring emellan
sönderbrutna åror och krossade skeppsspröt. De Asiatiske Grekerna,
som måst till sjös följa med det Persiska härtåget, gingo öfver
till sina Europeiske bröder, och nu vände sig hela Persiska flottan
till flykt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
