Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Luften.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som barometerhöjden utvisar. På en tum i fyrkant gör detta
omkring 21½ skålpund.
Den, som ej tänker derpå, anar icke livad det innebär, att
luften tynger eller pressar med vigten af omkring 21½
skålpund på hvarje qvadrattum. Men betänkom t. ex., att en
fullvuxen menniskas kroppsyta är omkring 1000 qvadrattum. På
henne trycker luften således sammanlagdt med vigten af ungefär
1000 gånger 21½ skålpund, d. ä. 215 centner eller bortåt 54
skeppund. Detta torde förefalla mången såsom omöjligt. För
att kunna begripa, huru det är oss möjligt att uthärda en
sådan börda, böra vi ihågkomma, att hon är jemnt fördelad
öfver hela vår kroppsyta, och att hennes verkningssätt icke
sträfvar till att trycka oss ned till marken. Luften, som
åstadkommer denna börda, omsveper menniskokroppen från
alla håll: hon har rundt omkring en och samma täthet och
spänner eller trycker derföre med lika stor kraft emot hvar
enda del af kroppsytan. Luften på vår högra sida skulle
t. ex. skjuta oss undan åt venster, om icke luften på vår
venstra sida hölle emot med samma kraft. Luftens
verkningssätt går således ut på att krama ihop menniskokroppen,
liksom man kramar en snöboll mellan händerna. Och
kraften, hvarmed luften försöker pressa in hvarje qvadrattum af
vår kropp, är lika stor, som om hela 21 skålpund tyngde
derpå. Den, som någon gång lagt sin hand öfver tapphålet
till en fyld vattentunna, har känt huru vattnet dervid trycker
emot handen. Om en tunna till 35 fots höjd öfver tapphålet
vore fyld med vatten och hålets yta vore en qvadrattum,
så skulle vattnet trycka undan handen med den kraft, med
hvilken luften pressar emot hvarje tum af menniskans kropp.
Men om luften så hårdt trycker oss från alla sidor, så
kan man fråga, hvarför vi hvarken blifva allt mindre och
mindre, ej heller förderfvas af en sådan tryckning. Det enkla
svaret på denna och andra likartade frågor är, att vi äro
danade under inverkan af denna pressning. All luft, alla
vätskor och inrättningar, som finnas i menniskokroppen, hafva
tillkommit i luften och äro afpassade efter hennes tryckning:
de sträfva att vidga ut sig med en kraft, som gör, att de
förmå att hålla emot trycket af 21½ skålpund på
qvadrattum men utan att svigta. Vore vi födde fyra, fem mil uppe i
luften, der lufttrycket är mycket ringa; hade vi der vuxit
upp, och komme sedan hit ned, så vore luftens pressning svår
att uthärda. Sannolikt ginge det då våra kroppar ej bättre än
det hade gått de der ångpannorna vid Forsby, om hvilka vi
ofvan berättat: vi blefve kramade hårdare af luften, än som
vi då kunde uthärda. Men som vi nu äro inrättade, kunna vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
