Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 3. Elden.
- 5. Ljudet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vi se häraf, huru kraften af de strålar, som stadna i växterna,
användes, och huru oumbärlig hon är för växtrikets bestånd.
5.
Icke blott hos lefvande växter kunna de omnämnda
strålarne ändra ämnenas beskaffenhet. Äfven på andra ting öfva
de samma verkan. Deraf kommer det, att mycket blekes af
solen; derpå grundar sig ock konsten att göra ljusbilder eller
fotografier.
När en fotografi skall göras, lagar man i ordning ett ämne,
som erfarenheten lärt att bereda och hvars natur är sådan, att
det lätt tager inverkan af de ljusstrålar, som förändra ämnen
till deras sammansättning. Med ett sådant ämne bestrykes den
skifva, på hvilken man önskar uppfånga bilden. Denna skifva
ställes bakom ett slags solglas eller glasöga. När nu t. ex.
en menniska sitter framför detta solglas eller glasöga, samlar
sig det ljus, som kommer ifrån henne och faller på solglaset,
till en liten bild bakom solglaset, på den bestrukna skifvan.
Öfverallt, der ljuset faller på skifvan, förändras det påstrukna
ämnet, och så uppkommer en synlig bild.
Den, som gifvit akt derpå, vet, att fotografier af träd och
andra växter se mycket besynnerliga och onaturliga ut i
jemförelse med andra fotografier. Bilderna blifva nemligen
sådana, som om intet ljus komme från växterna. Orsaken dertill
kunna vi förstå af det, som ofvan blifvit omtaladt. När
solljuset faller på en växt, kastas väl flere sorter strålar tillbaka
från växten; men hon behåller just den sort, som förändrar
ämnen till deras sammansättning, och kraften af dessa strålar
går redan i örten åt, för att der göra den verkan, som hon
skulle göra på den bestrukna skifvan bakom solglaset, om
strålarne komme till den samma.
*
5. Ljudet.
1.
Man säger sig höra någon gå, höra vattnet rinna, höra
vinden susa, höra något röra sig i busken, höra en vagn rulla
o. s. v. Om man gifver akt på dessa och dylika uttryck, så
skall man finna, att alla de föremål, som vi säga oss höra,
befinna sig i rörelse. Aldrig säga vi oss höra ett föremål,
då det är stilla och fullkomligt utan rörelse. Vi säga t. ex.
ej, att vi höra en vagn stå i vagnslidret. Ljud kan ej finnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:11:34 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lff1u/0520.html
