- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Första upplagan. /
539

(1868) [MARC] - Tema: Alphabet books and readers
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Ångbåtar. - 11. Jernvägar.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öfver hafvet emellan Amerika och Europa, och man sökte i
lärda arbeten bevisa, att det ej lät sig göra. Det första
exemplaret af ett sådant lärdt verk fördes med en ångbåt från
England till Amerika.

I långliga tider bygdes ångbåtarne med skofvelhjul, ett
byggnadssätt, som ännu understundom användes, men som
medför åtskilliga olägenheter. De på sidorna anbragta hjulen
gifva åt fartyget ett klumpigt utseende, intaga stort rum
och äro mycket utsatta för faran att skadas. Sålunda skulle
ett krigsångfartyg blott genom ett par i hjulhusen träffande
kulor kunna på en gång göras obrukbart. En i Amerika
bosatt Svensk man, John Ericsson, försökte ett annat sätt,
nemligen att anbringa den så kallade arkimediska skrufven eller
propellern, hvilken genomlöper fartyget längs efter och
slutar med ett i dess akter under vattenytan liggande
skrufformigt hjul.

I Sverige bygdes den första ångbåten år 1819 af Samuel
Owen. Den kallades Amphitrite och gick emellan Stockholm
och Drottningholm. Icke fullt femtio år derefter, år 1866,
funnos i Sverige 207 ångbåtar och 86 ångslupar (flottans och
postverkets ångfartyg oberäknade), med tillsammans 9,351
hästars kraft.


*


11. Jernvägar.


1.



Med jernvägarnes historia sammanhänger på det
närmaste namnet Stephenson. Georg Stephenson, var arbetare vid
stenkolsverket vid Killingworth i England. Han lärde der
att känna ångmaskiner, och snart visade det sig, att han
var begåfvad med ett uppfinningsrikt snille. När sonen
Robert, för hvilkens skolbildning sörjdes på det samvetsgrannaste
sätt, var femton år gammal, inträdde äfven han såsom lärling
i kolverksbolagets tjenst. Efter dagens tunga arbete sutto
fader och son ofta till sent inpå natten och studerade
tillsammans mathematik och mekanik. Deras sträfvan var att
förenkla och förbättra ångvagnen, lokomotivet, i hvilket
hänseende fadern gjorde uppfinningar, som voro af största vigt.
Under ett halft års tid lemnade Robert sin fader och använde
dessa månader på mathematiska studier i Edinburg.
Derifrån återvände han för att biträda sin fader i den nyinrättade
ångvagnsverkstaden, men tvangs af sjuklighet att öfvergifva
detta arbete. Han begaf sig då till Sydamerika och tillbragte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:11:34 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lff1u/0547.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free