Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Ångbåtar. - 11. Jernvägar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfver hafvet emellan Amerika och Europa, och man sökte i
lärda arbeten bevisa, att det ej lät sig göra. Det första
exemplaret af ett sådant lärdt verk fördes med en ångbåt från
England till Amerika.
I långliga tider bygdes ångbåtarne med skofvelhjul, ett
byggnadssätt, som ännu understundom användes, men som
medför åtskilliga olägenheter. De på sidorna anbragta hjulen
gifva åt fartyget ett klumpigt utseende, intaga stort rum
och äro mycket utsatta för faran att skadas. Sålunda skulle
ett krigsångfartyg blott genom ett par i hjulhusen träffande
kulor kunna på en gång göras obrukbart. En i Amerika
bosatt Svensk man, John Ericsson, försökte ett annat sätt,
nemligen att anbringa den så kallade arkimediska skrufven eller
propellern, hvilken genomlöper fartyget längs efter och
slutar med ett i dess akter under vattenytan liggande
skrufformigt hjul.
I Sverige bygdes den första ångbåten år 1819 af Samuel
Owen. Den kallades Amphitrite och gick emellan Stockholm
och Drottningholm. Icke fullt femtio år derefter, år 1866,
funnos i Sverige 207 ångbåtar och 86 ångslupar (flottans och
postverkets ångfartyg oberäknade), med tillsammans 9,351
hästars kraft.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>