Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen - Klass I - 17. Godt för ondt - 18. De två systrarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Följande dag, då Anders som vanligt satt och såg ut
genom fönstret, gick Johan förbi, men han såg ännu matt
och trött ut. Anders knackade på rutan åt honom. Johan
visste ej, hvad han skulle tänka. Kanske Anders ville hämnas
på honom. Han ämnade gå vidare. Anders knackade då än
ifrigare och visade honom äpplet. Johan gick nu till fönstret.
Anders öppnade det och räckte honom äpplet. »Du är ej
frisk», sade han, »och kan nog ej leka med kamraterna; tag
äpplet i stället!» Johan tog det och gick. Ju mer han såg
på det, dess mer brände det honom i handen. Han kom att
tänka på huru många gånger han pekat finger åt Anders
och smädat honom. Nu hade denne, hvilken han varit så
elak emot, försakat detta rara äpple, fastän han så sällan
kunde få njuta sådana godsaker. Han blygdes öfver sitt
uppförande och kände alltmer deltagande för Anders. »Hvad
han måtte vara snäll!» tänkte han. Från den dagen gjorde
Johan aldrig mera narr af Anders utan blef vänlig och
kärleksfull mot honom. Han plockade blommor i skogen och
gaf honom; han delade ofta med sig åt honom, när han fick
något godt, och sökte så gång efter annan förljufva hans
ensamhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
