Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen - Klass II - 45. Eli Rem efter Z. Topelius - 46. *Årstiderna af Z. Topelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men nu kommo andra personer springande från bron
och berättade, huru nära alla vagnarna varit att störta i
bråddjupet. Då kan man tro, att föraren fick stora ögon; och
alla, som sutto i vagnarna, fingo veta, huru de näst Gud
hade Eli Rem att tacka för sin räddning. Där blef häpnad
och glädje på en gång öfver all beskrifning. Alla hoppade
ned från vagnarna, omfamnade och kysste Eli Rem med
tårar i ögonen, och strax sammansköto de åt honom en
belöning af hundra guldpenningar. Sedan gingo de till fots
till den brända bron för att se det bråddjup, som varit så
nära att uppsluka dem alla. Den raske Eli Rem blef vida
berömd i hela staden och bars af folket högtidligt till sina
föräldrars gård. Men mer än guld och ära gladde det honom,
att han af Gud fått mod och kraft att kunna rädda många
människors lif.
Ja, hvad skulle du hafva gjort i Eli Rems ställe, om
du stått, där han stod, midt på järnvägen med det brusande
tåget af vagnar framför dig och alldeles säker att krossas
till döds, om tåget gått fram? Gärna hade du velat göra
en god gärning och rädda många människors lif, men hade
du också haft mod att därför våga ditt eget? Och hade du
varit så raskt beslutsam, att du ej ett ögonblick besinnat
dig utan genast vågat se döden i ögonen? Ja, det är icke
så säkert. Många hafva en god vilja, men icke alla hafva
ett manligt mod. Och många, som annars hafva både
vilja och mod, hafva icke samma beslutsamhet som den lille
Eli Rem utan betänka sig, till dess allt är för sent. Minns
det, du raske gosse, när det också gäller för dig att göra
en god gärning! Det får ingen tvekan vara. Flinkt till
verket, och Gud skall beskydda dig, såsom han beskyddade
Eli Rem.
46. Årstiderna.
Uti den vackra våren
smalt drifvan innan kort.
Gud tog den frusna tåren
från jordens öga bort.
Och allt var ljust och soligt,
och lärkan sjöng så glad,
och barnen hade roligt
allt ibland löf och blad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
