Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen - 136. Kinnekulle efter Oktavia Carlén m. fl. (IV)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
136. Kinnekulle.
1.
Vid Vänerns sydöstra strand reser sig en fritt liggande
bergshöjd, som synes rundt omkring i nejden. Bet är
Kinnekulle, Västergötlands stolthet, som blifvit vida bekant för
sina härliga, vidsträckta utsikter, sin rika växtlighet, sina
ståtliga herresäten, sina märkvärdiga grottbildningar och
sina breda afsatser, som resa sig den ena öfver den andra.
Kinnekulle besökes ock årligen af många resande och
naturforskare. Dessa träffa där ej på ett vildt berg med
ljunghedar och dvärgbjörkar utan i stället en vacker, yppig
park, där nordens alla trädslag — från valnöten till granen
— väfvä tillsamman sin grönska, där de täckaste utsikter
möta, snart sagdt, öfver allt, där körsbärsträden växa vildt
bland ekarna och bokarna, där allt är bördigt och rikt.
Därför förstå ock de, som fått njuta af det vackra, som
Kinnekulle erbjuder, att Linné i en af sina
resebeskrifningar kunnat säga därom: »Växtligheten gör denna ort
ljufligare än någon annan i Sverige.»
Kinnekulles öfre del kallas Högkullen. Dess med
barrskog beväxta hjässa utgöres af en tämligen rymlig plan.
Därifrån har man en vidsträckt utsikt icke blott öfver
berget i dess helhet utan äfven öfver den kringliggande
nejden. Men för att rätt kunna njuta af den vackra
anblicken bör man vara uppe på Högkullen en molnfri
sommarmorgon, helst vid soluppgången. Åt alla håll öppna sig de
vidsträcktaste utsikter. Den stora, vida slätt, öfver hvilken
Kinnekulle lyfter sig lik en ofantlig våg, som stigit upp
ur Vänerns djup och hastigt stelnat vid stranden, är ett
fruktbart land med odlade fält och trefna bondgårdar,
mellan hvilka där och hvar ett spetsigt kyrktorn sticker
upp. Bland dessa drager Husaby, i hvars närhet konung
Olof Skötkonung döptes vid S:t Sigfrids källa, i första
rummet uppmärksamheten till sig. På afstånd afteckna sig
Billingens, Mössebergs och Ållebergs blånande kammar mot
horisonten. Åt andra sidan har man den storartade Vänern
med dess seglare, dess holmar och näs. Här framskymta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
