Läsebok för folkskolan. Nionde å nyo omarbetade och tillökade upplagan med nya illustrationer / Avdelning 1 och 2 / 259 (1899) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen - 136. Kinnekulle efter Oktavia Carlén m. fl. (IV)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kyrktornen i Lidköping och på Kållandsö, här de
blänkande spirorna på Leckö slott och åt ett annat håll tornen
i Mariestad. På motsatta sidan af Vänern, som ligger nere
vid Kinnekulles fot lik »en blank jättesköld», ser man i det
aflägsna fjärran Värmland som en blånande strimma. En
skogrik ögrupp, Djurön, ligger midt i sjön som en ofantligt
stor snäcka. Det är bucklan på jätteskölden.

I forna dagar tändes på Kinnekulles topp vårdkasar,
då ofred var i landet. Härifrån spridde de upptända
eldarna sitt flammande sken vida omkring i bygderna.

Leckö slott.

2.

Kinnekulle har en aflångt kägellik form och sluttar
sakta åt norr, öster och söder men är något brantare åt
väster, där berget sänker sina rötter i Vänerns djup. Från
Västgötaslätten kan man redan på omkring nio mils
afstånd se det som en liten upphöjning öfver himlaranden.

Kinnekulles största längd är tretton kilometer, dess
bredd sju kilometer och dess höjd 235 meter öfver Vänerns
yta. Berget har således en icke obetydlig utsträckning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>