Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen - 151. Skatan efter A. E. Holmgren (I) - 152. De ätliga svamparna efter E. Fries m. fl. (III)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
traktas såsom öfvervägande skadlig i synnerhet därför, att
hon skadar de nyttiga småfåglarna. Det äger visst sin
riktighet, att äfven hon bidrager till utrotandet af en mängd
skadliga smådjur, och att hon ofta i god tid genom larm
och skrik varnar husfåglarna för höken, men hon tager så
stor ersättning för dessa tjänster, att vinsten i de flesta
fall blifver, snart sagdt, ingen.
4.
I träden vid gårdarna ser man ofta skatans af ris och
pinnar konstigt sammansatta bo. Det bygges med myeken
omsorg, och det åtgår därför vanligen ganska lång tid,
innan det blir i ordning. Redan i januari eller februari
ser man skatorna draga ämnen till det, och först i början
af april är det i allmänhet fullt färdigt. Det har till
underlag ris och kvistar, på hvilka ett tämligen tjockt lager
af jord uppföres. Detta täckes sedan med fina rötter,
hvarpå en bale tillrustas af borst, hår och mjuka fjädrar. Ofvanpå
allt detta flätas slutligen af taggiga kvistar ett tak, som
gifver skydd icke endast mot oväder utan äfven mot
rof-fåglar och andra fiender, och på sidan lämnas en eller
stundom tvenne öppningar för in- och utgång.
Omkring medlet af april eller stundom något senare
har skatan lagt ägg. Dessa äro till antalet vanligen fyra
till sex, sällan flera, till färgen blekt grönaktiga och tätt
strödda med,grönbruna fläckar. Till formen äro äggen
långsträckta. Ungarna vårdas med mycken omsorg af föräldrarna.
152. De ätliga svamparna.
Nordliga land sakna inhemska fruktträd men hafva till
ersättning fått många goda bärsorter. Där saknas ock
åtskilliga ätbara växter, som finnas i sydligare land, men i
stället finner man där en stor rikedom på svampar. Just
den omständigheten, att en eljest njugg och sparsam natur
begåfvat de nordliga landen med rikligare förråd af ätliga
svampar än andra land, synes antyda vikten af svamparna
såsom näringsmedel för dessa. Det är ett sällsamt
förhållande, att man i torftiga trakter nästan alls icke använder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
