Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen - 200. Sagan om bonden Åkes gästabud af C. G. Starbäck (II)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Estland och Kurland lade han under sig, så att de skulle
betala skatt till honom. I de eröfrade landen uppförde han
många jordborgar och befästningar, af hvilka man lång tid
efteråt kunde se lämningar. Därtill var konung Erik
vän-säll och lät gärna tala med sig, om någon ville vända sig
till honom. Han hade tillnamnet Väderhatt. Detta skall
han hafva fått af den stora lycka, han hade med väder och
vind, ty, ditåt han viftade med hatten, dit blåste vinden.
En gång gjorde konung Erik det löftet, att han ej skulle
hvila, förrän han vunnit igen så stort rike i Viken, som
Sigurd Ring och Ragnar Lodbrok hade ägt tillförene. Erik
Emundsson sände därför dit sina män, som togo upp skatt
därstädes äfvensom i Värmland.
På denna tid var Harald Hårfagre, en ättling af Olof
Trätälja, konung i Norge. Sitt tillnamn hade Harald fått
däraf, att han en gång gjorde det löftet, att han icke skulle
klippa sitt hår, förrän han blifvit herre öfver hela Norge.
Han lyckades också infria sitt löfte. Men, innan han ännu
lagt hela riket under sig, befann han sig en gång i Viken.
Det begynte lida mot vintern. Då berättades det för Harald,
att Erik Väderhatt red omkring i Värmland. Konung
Harald bröt då genast upp och red öfver den stora Edaskogen
in i Värmland.
Ake hette en man, som var den rikaste i Värmland och
hade stora ägodelar. Nu var han kommen till hög ålder.
Han sände män mot Harald och bjöd honom till gästabud.
Konungen lofvade att infinna sig på utsatt dag. Desslikes
skickade han ock män till konung Erik och bjöd äfven
honom till gästabud på samma dag. Ake lät ock uppföra en
ny gästabudssal, som var något mindre än den gamla, och
prydde den, det bästa han kunde. Väggbonaden i den var
helt och hållet ny, under det den gamla salen hade sin
gamla bonad.
När nu dagen för gästabudet var inne och de båda
konungarne kommo, blef konung Erik med sitt folk ledsagad
till den gamla salen men konung Harald med sitt följe till
den nya. Bordtyget var också likaledes deladt, så att allt
i den gamla salen var gammalt men allt i den nya, både
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
