Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen - 214. Engelbrekt Engelbrektsson af C. K. S. Sprinchorn (II)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
betsmännen, hvilka i främmande land lärt sig att betrakta
bönderna såsom trälar.
Förtrycket nådde sin höjd i slutet af den oduglige
konung Eriks af Pommern regering, och en hans fogde i
Dalarne vid namn Jösse Eriksson gjorde sig framför andra
beryktad för sin grymhet och omänsklighet. Men allmogens
tålamod nådde slutligen sin gräns, och förbittringen öfver
detta laglösa tyranni var så allmän, att allt Sveriges folk
stod upp som en man för att afskudda sig detsamma, så
snart det funnit sin ledare. Det fann honom i Engelbrekt
Engelbrektsson.
Eget nog känner historien intet om denne mans lif och
verksamhet, förrän han nu med ens träder fram som
fosterlandets ädle befriare. Blott det vet man, att han var
bergsman af frälse släkt och bodde i Norbergs bergslag,
som på den tiden hörde till Dalarne. Att han här gjort
sig känd för redbarhet, förstånd och fosterländskt
sinnelag, kunna vi förstå däraf, att de af Jösse Eriksson
förtryckta dalamännen i sin nöd vände sig till honom, och,
att han var en man med bildning och erfarenhet, med kraftr
mod och krigisk duglighet, det visar hans stora, vackra
lifsgärning.
På dalamännens bön om hjälp begaf sig Engelbrekt
först till konung Erik i Danmark, omtalade Jösse
Erikssons framfart samt fordrade hans afsättning. Konungen
lofvade att låta undersöka sin fogdes uppförande. Med
detta besked reste Engelbrekt hem. Då Jösse Eriksson
emellertid stannade kvar på sin plats, for Engelbrekt för
andra gången åstad till Köpenhamn men afvisades nu med
hårda ord och hotelser. Yid underrättelsen härom
beslutade dalamännen att gripa till vapen för att skaffa sig
rätt och aftågade under Engelbrekts anförande mot
Västerås, på hvars slott den hatade fogden bodde. Tvenne
gånger läto de emellertid af rådsherrarne förmå sig att
återvända mot löfte om fogdens afsättning, men, när de
icke förnummo någon lindring i sin belägenhet utan tvärt
om hörde, att de skulle allt hårdare förtryckas, samlade
de sig omkring Engelbrekt för tredje gången vid midsom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
