Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen - 237. Slaget vid Lytzen efter A. Fryxell och G. H. Mellin m. fl. (III)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När den svenske konungen ankom till Sachsen, hälsade
honom det jublande folket som sin räddare. Gripen af den
aningen, att hans tid snart vore ute, sade han då ödmjukt:
»Man sätter för mycken lit till min person; jag är intet
annat än en svag och dödlig människa.»
Wcdlenstein.
Wallenstein, som trodde, att Gustaf Adolf ännu vore i
Bäjern eller Franken, hade sändt bort sin förnämste general,
Pappenheim, med en del af hären. Hans öfriga trupper lågo
förlagda i byarna kring Lytzen, där han tänkte slå upp ett
fast läger. När Gustaf Adolf erfor detta, utropade han:
»Jag tror sannerligen, att Gud gifvit fienden i min hand»,
och han beslutade att genast angripa de kejserliga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
