Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen - 237. Slaget vid Lytzen efter A. Fryxell och G. H. Mellin m. fl. (III)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En af Wallensteins förposter märkte emellertid den 5
november mot aftonen, att en större fientlig styrka var i
annalkande. En ryttare sprängde genast åstad för att
anmäla detta för fältherren. Denne ville till en början ej tro
därpå, men snart blef han öfvertygad därom, då han fick
höra dånet från de svenska kanonerna och se några af sina
regementen komma flyende. Nu slogs allarm, signalskott
dånade, och kurirer sändes åt alla håll med order, att
trupperna skulle skynda till hufvudlägret. Äfven
Pappen-heim fick befallning att infinna sig, det fortaste han kunde.
Emellertid hade det inbrytande mörkret hejdat
svenskarne. Wallenstein fick tillfälle att under natten samla
och ordna sin här. Han uppställde den norr om vägen till
Leipzig. På ömse sidor om denna löpte djupa diken. Under
hela natten arbetade man på att göra dessa djupare och
bredare. Af den uppkastade jorden bildades bröstvärn, och
nere i dikena ställdes musketerare. Strax bakom dikena
fick artilleriet sin plats: i midten ett batteri på sju kanoner
med andra batterier på sidorna om sig. Bakom artilleriet
ordnades fotfolket i stora fyrkanter, på sidorna ställdes
rytteriet, som likaledes var ordnadt i djupa fyrkanter.
Wallenstein, som själf hade ordnat härens uppställning
vid skenet af bloss och vakteldar, lät, då dagsljuset
började skönjas genom dimman, fältprästerna läsa mässan.
Därefter bestämde han, att den kejserliga härens fältrop
skulle blifva: »Jesus! Maria!» samt anlade jämte sina
officerare och soldater rödt skärp och röd bindel som
igen-känningstecken. Sedan åkte han framför leden, hälsade
vänligt sina soldater och tog sin plats i midten af
slagordningen. Så väntade han svenskarnes anfall.
Äfven den svenska hären tillbringade natten på öppna
fältet. Den var uppställd på två linjer, som voro
ungefärligen jämnstarka och ordnade på samma sätt. I midten,
som anfördes af Nils Brahe, stod hufvudsakligen fotfolk.
Den högra flygeln utgjordes förnämligast af rytteri under
konungens befäl. Den vänstra, hvars befälhafvare var
Bernhard af Weimar, bestod likaledes till största delen af rytteri.
Så väl midt som flyglar, i hvilka trupper af olika slag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
