Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen - 248. Jäsper Svedberg efter C. E. Fahlcrantz (III)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skildt vid den stora eldsvådan 1702, då de skyndade att
rädda först och främst den högt älskade lärarens egendom.
Han hade kort förut flyttat in i ett nytt hus, som han låtit
uppbygga med stor kostnad, och vid hvars invigning han ej
inbjudit och undfägnat några andra gäster än stadens alla
fattighjon. Detta hus ödelädes af branden.
Fyra dagar därefter utsågs han till biskop I Skara.
Sitt nya ämbete tillträdde han året därpå och förvaltade
det sedan med trohet och nit i trettiotre år ända till sin död.
o
O.
Jäsper Svedberg är en af de högst ansedda bland svenska
biskopar. Men han var utmärkt icke endast som präst och
biskop, utan han var därjämte en af sin tids förnämsta
skriftställare både i vetenskap och skaldekonst.
Man förundrar sig öfver huru han kunde hinna med så
mycket, som han gjorde. Men han var outtröttlig och unnade
sig hvarken rast eller ro. »Aldrig», säger han, »har en girig
så vakat öfver sina penningar som jag däröfver, att ingen
tid måtte gå förlorad.»
Med största kärlek, sorgfällighet och oegennytta sökte
han uppfylla sina mångfaldiga åligganden i det minsta som
i det största. »Aldrig», sade han, »har jag haft tid att
underrätta mig om mina rättigheter, emedan jag haft så
mycket att göra med att läsa, skrifva och predika, men jag
har icke förmärkt, att jag därigenom blifvit fattigare.» I
tjugosex år, heter det om honom, hade han icke en enda
gång försummat någon gudstjänst; han predikade öfver
evangelier och epistlar, höll skriftermål och förrättade altartjänst,
— allt i den glada förhoppningen, »att han dock på något
sätt måtte kunna vinna några». Äfven katekesförhör höll
han ofta själf med brinnande ifver. Till denna kärleksfulla
och oegennyttiga verksamhet leddes han af sin varma och
lefvande gudsfruktan. Framför all annan läsning skattade
han Guds ord. »Bibeln», yttrar han, »har varit, är och blifver
min förnämsta bok.»
Den vördade gamle biskopen dog vid nära åttiotre års
ålder. Han hade själf förordnat, att hans begrafning skulle
firas utan all ståt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
