Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen - 265. Johan Olof Vallin (IV) - 266. *Lofsång af J. O. Vallin (IV)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blef snart den ledande däri. Efter åtta års arbete var det
stora verket fullbordadt. Den psalmbok, som nu blef antagen
i hela vårt land, har med skäl blifvit kallad den vallinska,
emedan Vallin författat ej mindre än 128 af dess psalmer
och dessutom öfversatt eller bearbetat en mängd af de
öfriga. Psalmbokens utgifvande ansåg Vallin såsom sin
egentliga lifsgärning. »Pris ske Gud», sade han, »som
uppehållit sin ringe tjänare, att han med kunniga mäns
råd, bistånd och handledning hunnit om icke fullborda,
som han önskat, dock afsluta, som han kunnat, detta sitt
angelägnaste, egentligaste dagsarbete!»
Till Vallins lysande egenskaper kom vidare, att han
var en högst utmärkt predikant och jämväl utom templet
en väldig talare. Den kraftiga verkan, han därigenom
ut-öfvade på sina åhörare, härledde sig icke blott från det
tankerika innehållet i hans föredrag utan äfven från de
hänförande utförsgåfvorna, från det mäktiga intrycket af
hans stämma, hvars tordönslika styrka eller dämpade
ljudfall eller andra efter ämnets kraf afpassade skiftningar
omtalas med den största beundran af hans samtida.
I sitt enskilda lif var Vallin enkel och anspråkslös.
Själf ytterst arbetsam fordrade han af sina underlydande
en trägen flit men delade villigt deras mödor. Sträng
ordning iakttog han i allt. Af sitt timliga goda gaf han gärna
med sig åt behöfvande, och han visade ofta en stor
frikostighet ej för att synas men för att tillfredsställa sitt
hjärtas behof att hjälpa och gagna. Sällan torde någon
i vårt land hafva varit mera allmänt älskad och vördad
än Vallin, och sällan har väl där en enskild mans bortgång
väckt ett så allmänt deltagande. Eör visso skall ock där
hans minne intill sena åldrar lefva i välsignelse.
266. Lofsång.
Högtlofvad vare du, som jord och himmel gjort!
Ditt namn allena är tillbedjansvärdt och stort.
Eör dina blickar äro tusen år
den dagen, som gick fram i går,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
