Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen - 273. John Ericsson af E. Beckman (F)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ut till ett land, som mer än andra visat sig färdigt att
pröfva utan fördom. År 1839 flyttade han öfver till
Amerika och bosatte sig i New York.
Inom några år fullbordades för Förenta staternas
räkning det första stora propellerfartyget, ångfregatten
Prince-ton. Från den dag, då detta stolta skepp plöjde vågen, var
propellerns seger gifven. Användningen af skofvelhjul blef
hädanefter väsentligen inskränkt.
I sitt nya hem tillbringade vår snillrike landsman nu
flera år i rastlöst om ock mest inom uppfinnarnes kretsar
bemärkt arbete. Då utbröt det stora amerikanska
inbördeskriget. Sydstaterna ville spränga unionsbandet för att
opå-talt få använda negrer till slafvar. De norra staterna
försvarade unionen och ville bryta de suckande slafvarnes bojor.
Slafstaterna ägde en fruktansvärd ångramm, kallad
Merri-mac, helt och hållet skyddad af ett tak af lutande
järnvägsskenor. Om det icke lyckades att besegra detta
sjöodjur, skulle det förstöra nordstaternas flotta och förhärja
den ena staden efter den andra långs kusten.
Då uppfann John Ericsson sin ryktbara monitor. Aldrig
förut hade man sett ett fartyg af sådan form flyta på
vattnet. Närmast liknade den öfver vattenytan synliga
delen ett strykjärn, hvilket uppbar ett rundt torn, hvari
en väldig kanon var uppställd.
Det behöfdes Ericssons hela öfvertygande snilles kraft
för att förmå regeringen att inlåta sig på byggandet af en
så besynnerlig tingest. Det skedde dock slutligen.
Visserligen hälsades fartyget, när det gjorde sin första tur, med
allmän misstro, och det omnämndes till och med i en
tidning under namnet »Ericssons dårskap». Men den dårskapen
befanns vara en vishet, som räddade unionen. I den väldiga
tvekamp, som inom kort utkämpades mellan Merrimac och
dess till det yttre oansenliga motståndare, vann »strykj ärnet>
seger. Unionen räddades. Vår landsmans namn bars på
ryktets vingar öfver hela världen såsom sitt andra
fosterlands främste försvarare. Efter krigets slut nämndes han
jämte general Grant offentligt »befriaren af fyra millioner
slafvar».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
