Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte afdelningen - 345. Stengeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stengetterna äro sällskapliga djur. Om sommaren
förekomma de mestadels i alpregionen ofvanom trädgränsen,
företrädesvis i den ständiga snöns närhet, och om vintern söka de
:skydd och föda lägre ned, ända in i skogsregionen.
Alltefter djurens vistelseorter skilja jägarne mellan alpgetter och
skogsgetter. Rikare på stengetter än andra berg äro i våra
dagar de branta och otillgängliga höjderna i Karpaterna.
I Alperna ha de mångenstädes blifvit sällsynta.
2.
Stengetsj ägaren måste hafva god syn och säkra fötter
för att kunna komma öfver skrofliga klippor och branta
sluttningar; utmed de förfärligaste afgrunder får han ej
känna, hvad svindel vill säga. Han måste vänja sig att gå
öfver isfält samt tåla storm, oväder och köld. Midt i natten,
ofta redan om aftonen lämnar han sin hydda, sedan han
försett sig med en lång, stark, nedtill med järn beslagen
alpkäpp och sin goda bössa samt krut och kulor, och, innan
solen uppgår, genomspejar han med skarpt öga de högre
bergstrakterna, gifver akt på vindens riktning och går åt
motsatt håll, på det att stengetterna icke må uppvädra
honom. Märker han nu en stenget, så väntar han bakom
en klippa eller på annat tjänligt ställe, till dess djuret går
tillbaka från betesplatsen och han med säkerhet kan
komma det på spåren. Men, som stengeten alltid drager sig
mer uppåt, ju längre det lider på dagen, söker han att om
möjligt komma högre än den, så att den måtte komma i
skotthåll för honom. Så snart han blifvit varse getens horn,
skjuter han. Sedan en stenget blifvit dödad, återstår för
jägaren ny möda och fara för att skaffa sitt byte till
hemmet. JFör detta ändamål tager han inälfvorna ur djuret,
binder ihop fotterna och hänger det öfver sig så, att
kroppen ligger på jägarens nacke. Så lastad stiger han
stödjande sig på sin alpkäpp varsamt nedåt, lsiga vindar,
snöyra, täta moln, stormar, nedrullande stenar eller den
inbrytande natten bereda faror, som en stengetsj ägare sällan
på längden undkommer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
