Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte afdelningen - 373. *Blomma och frukt af A. T. Gellerstedt - 374. En dag under ekvatorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
373. Blomma och frukt.
Ännu andra blomma lönligt
inne i sitt täta löfverk.
Men hos alla vänta tåligt,
om du väntar mogna frukter.
Vissa träd få blommor redan,
innan bladen vecklat ut sig.
Andra räcka blad och blommor
uti samma stund emot dig.
374. En dag under ekvatorn.
En naturforskare, som uppehållit sig i Para i norra
Brasilien vid Paraflodens mynning, skildrar en dag under
ekvatorn på följande sätt.
Klockan är tre på morgonen. Jag lämnar min
hängmatta, öppnar fönsterluckorna och ser ut i den dunkla
natten. Högtidligt glimma stjärnorna, och den nedgående månen
utbreder sin strålglans öfver floden. Jag vandrar med min
lykta ut på den svala verandan och betraktar träd och
buskar, som stå omkring min boning. Många af dem sofva
med tätt sammanlagda blad, men andra stå i den stilla
natten med bladen utbredda. Spöklikt fladdra stora nattfjärilar
omkring det förföriska ljuset i min lykta. Alltmer väter
daggen fälten, och nattluften kännes fuktig. En sångstrit
lockar mig med sin hemtrefliga sång åter in i huset.
Myggornas surrande, oxgrodornas bölande läte och nattskärrans
klagande rop hålla mig vaken den återstående delen af
natten.
Klockan fem börjar det dagas. Svagt rosenrödt ljus
skimrar omkring trädens toppar. G-renar och blad sträcka
sig uppåt. Skalbaggar flyga, fåglar ropa, apor klättra
skrikande i den täta skogen, ljusskygga nattfjärilar söka upp
dess dunkel. Det blir allt klarare. Dagen bryter in och
kastar glödande strålar öfver jorden. Denna står i daggens
friska glans. Intet moln sväfvar på den klara himmeln.
Klockan sju börjar daggen försvinna. Solen stiger hastigt
upp på den genomskinliga blå himmeln. Redan märkes den
tilltagande värmen. Klockan nio äro fälten alldeles torra.
Skogen står där så praktfull med sina ständigt gröna blad,
blommor slå ut, andra hafva redan fallit af. En timme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
