Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette afdelningen - 388 A. Det första korståget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den 14 juli företogs en ny storm. Ett hagel af stenar
och kastspjut mottog de anfallande. Öfver högar af lik
störtade de framåt; krigsmaskinerna fördes allt närmare
intill stadens murar; redan jublade den kristna hären; då
inbröt natten och gjorde slut på striden. Yid den första
morgongryningen började åter det blodiga arbetet. Turkarne
försvarade sig med förbittring: kärl, fyllda med brinnande
beck och svafvel, stenar, bjälkar, ja, till och med de fallnas
döda kroppar slungades ned öfver de belägrandes hufvud.
De veko tillbaka. Turkarne upphäfde ett jubelskri. Då
skall Gottfrid af Bouillon hafva öfver Oljeberget fått
se en i hvit rustning klädd riddare, som svängde en klart
lysande sköld. »Sen där», utropade hertigen, »en kerub med
flammande svärd, hvilken Gud sänder att strida med oss!»
— »Gud vill det, Gud vill det», svarade de kristna
härskarorna, och med vild häftighet stormade de framåt.
Gottfrid var den förste, som klättrade upp på muren, hans
folk följde efter, den ena skaran trängde in efter den andra,
och Jerusalem var eröfradt.
Ett förskräckligt blodbad började nu. Erån gata till
gata vältrade stridens bölja fram. Inom tempelfästets starka
murar hade tusenden sökt sin räddning, men fästningen
intogs med storm, och de olyckliga nedgjordes. Blod flöt i
strömmar: öfver tio tusen fiender sägas hafva omkommit.
Gottfrid själf tog dock ingen del i detta blodbad. Med blottade
fötter, utan hjälm och harnesk skyndade han till den heliga
grafvens kyrka för att tacka Herren för den vunna segern.
Gatorna rensades nu från de döda kropparna, segrarne
tvättade blodet från sina händer, och klädda i hvita mantlar
begåfvo de sig i festligt tåg till den heliga grafven. Prästerna
gingo dem till mötes med tända ljus och uppstämde
högtidssånger; den segrande hären knäböjde andaktsfullt i stoftet.
Därefter utkorade korsfararne sin fältherre, Gottfrid
af Bouillon, till konung af Jerusalem. Men han ville icke
bära denna titel utan kallade sig blygsamt endast den
heliga grafvens beskyddare.
Detta tåg till det heliga landet plägar kallas det första
korståget. I de följande århundradena företogos flera dy-
Läsebok för folkskolan. 64
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
