Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette afdelningen - 389. Hanseförbundet - 390. Boktryckerikonstens uppfinning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Under tre hundra år var hanseförbundet mäktigt och
en hufvudmakt i norden. Men, när köpmännen i trygghet
kunde idka sin köpenskap, och när handeln hade kommit i
god gång, gick den ena staden efter den andra ur
förbundet. Slutligen blefvo endast de tre städerna Hamburg,
Ly-beck och Bremen kvar däri. Dessa förnyade förbundet
sinsemellan på den sista förbundsdagen år 1630 och hafva ända
till vår tid behållit namnet hansestäder.
390. Boktryckerikonstens uppfinning.
D,et är numera svårt att göra sig ett riktigt begrepp
om den tid, då människorna endast genom tal eller
handskrift kunde meddela sig med hvarandra, då det behöfdes
ett år för att afskrifva en enda bok, sådan, som nu genom
andra medel på samma tid kan göras tillgänglig i hundra
tusen exemplar, och hvars lärdomar sålunda nu lika lätt
bibringas hundra tusen som fordom en eller tio.
Naturligtvis var det då oändligt mycket svårare att sprida
upplysning bland människorna än nu, då hvarje ny sanning
med otrolig lätthet meddelas åt världen och en
människas tankar omedelbart och snabbt kunna erbjudas åt
alla, som vilja mottaga dem. Också var okunnigheten stor
under dessa tider. Fördomar och vidskepelse behärskade
sinnena, och det var sålunda för den katolska kyrkan en
lätt sak att kvarhålla människorna i andligt beroende och
blind undergifvenhet under dess en gång befästa makt.
Den egentlige uppfinnaren af konsten att trycka böcker
är Johan Gutenberg. Denne märkvärdige man föddes i slutet
af fjortonde århundradet i staden Mainz. Han ägnade sig
åt vetenskaperna och förvärfvade sig ett ovanligt
kunskapsförråd, som han använde till upprepade försök med
allehanda konstarbeten och uppfinningar. Bland annat föllo
hans tankar på möjligheten att trycka böcker i stället för
att skrifva dem.
Något liknande hade man visserligen förut försökt i
klostren, där man på träskifvor utskurit upphöjda bilder
och bokstäfver, hvilka man sedan medelst påstruken svärta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
