Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette afdelningen - 390. Boktryckerikonstens uppfinning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
aftryckt på papper. Men före Gavtenberg hade ingen
kommit på den tanken att genom denna eller någon ännu bättra
konst tillverka böcker i mängd.
Han utskar först trätaflor med upphöjda bokstäfverr
hvilka belädes med svärta. Men härvid nödsakades han att
skära lika många taflor, som han ville hafva sidor. Med
aftryckningen för hand ville det icke heller gå bra, ty
trycket blef icke jämnt öfver allt. Detta ledde honom till tanken
på att sammansätta en press, genom hvilken ett likformigt
tryck skulle kunna åstadkommas. Själf ägde han inga
penningar, utan han måste arbeta med lånadt förlag,
hvar-igenom han råkade i många svårigheter.
Andtligen under de försök, han gjorde med sina
trätaflor, gick ett nytt ljus upp för honom. Han tänkte: >.Om
du skure de särskilda bokstäfverna lösa ur trätaflan, så
kunde du sätta ihop dem efter eget behag och af dem
oupphörligt bilda nya ord.» Sagdt och gjordt! Då de i
trätaflan skurna orden naturligtvis alltid förblefvo desamma, hade
han med dem icke kunnat uträtta så mycket som nu, då
bokstäfverna voro rörliga. Detta skola vi förtydliga genom
ett exempel. När han hade de lösa bokstäfverna a, f t, o, n,.
så kunde han af dem genom att flytta om dem på olika sätt
bilda orden afton, ton, not, fat, fot o. s. v.; men, när samma
bokstäfver sutto fast och voro inskurna i trätaflan, så kunde
man med dem icke trycka annat än blott ordet afton. Häraf
ser man, hvilket ansenligt steg framåt uppfinningen var.
Emellertid fann Grutenberg snart, att träbokstäfverna
lätteligen afnöttes och sålunda icke gåfvo vackra aftrycky
och att det ändock kostade otrolig tid och möda att i
trä skära så många alfabet, som fordrades till en större
bok. Däraf leddes han på den tanken att förfärdiga
bokstäfver af metall. Därmed följde ock den nya fördelen, att
dessa bokstäfver kunde förfärdigas mer regelbundet lika
till storlek och dessutom vida mindre än träbokstäfverna.
Detta var ett nytt framsteg. Uppgiften löste Gutenberg’
därigenom, att han göt bly öfver bokstäfver, som voro fint
och vackert ingräfda i mässing. Härigenom erhöll han
fördjupade formar, i hvilka han sedan göt bokstäfver af metall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
