Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette afdelningen - 391. Upptäckten af sjövägen till Indien och af Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
drogo de den slutsatsen, att jorden icke kunde vara platt
utan måste hafva formen af ett klot, och denna sanning
började alltmer spridas.
Tillika uppstod i det femtonde århundradet en allt
mäktigare längtan efter de underbara rikedomar, som troddes
vara fördolda i det aflägsna Indien. Man hade om detta
lands härligheter hört de mest öfverdrifna berättelser af
djärfva resande, och dess dyrbara alster afhämtades för hela
Europas behof på högst obekväma vägar genom den stora
handelsstaden Yenezias köpmän och sjöfarande.
Yore det ej möjligt att på någon genare och lättare
väg komma i åtnjutande af dessa skatter och tillika få se
de under, hvilka nu voro tillgängliga endast för dem, som
genom Afrikas och Asiens omätliga landsträckor vågade
framtränga dit? Kunde man ej kringsegla Afrika? Eller
kunde man ej finna någon annan väg? Så frågade sig i
synnerhet de djärfva handlande och sjömän, som vid denna tid
seglade ut från konungariket Portugals hamnar; och genom
en följd af vågsamma upptäcktsresor kommo de slutligen så
långt, att Bartolomeo Diaz år 1486 kringseglade Afrikas
sydliga udde och den lyckligaste af dem alla, Vasco da
Gama, ändtligen år 1498 på denna väg nådde Indien och
därifrån hemförde säkra underrättelser från det gamla
sagolandet.
2.
Men viktigare nyheter träffade ungefär samtidigt det
förvånade Europa. En hel ny världsdel dykte upp ur
världs-hafvet. Spejandet efter Indien ledde till Amerikas upptäckt.
Kristoffer Kolumbus, bördig från den rika italienska
handelsstaden Genova, var en af de djärfva^fce af
tidehvarf-vets oroliga och äfventyrsälskande män. Gripen af den
allmänna längtan efter Indien och efter nya vägar för
handeln och tillika väl hemmastadd med naturvetenskapernas
nyupptäckta sanningar hade han kommit till alldeles egna
tankar om den kosa, man borde taga för att nå detta
härliga land. Jorden är rund, det visste han; nå väl, då måste
man ju genom att segla omkring den kunna väster ifrån
komma till detta Indien, som man ännu bemödade sig att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
