- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Särskild parallellupplaga till 10. uppl. / Avdelning 1 och 2 /
81

(1911-1951) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen - 27. Trastlåt. Efter Karl-Erik Forsslund - 28. *Ur De små fåglarnas klagan. Av Zacharias Topelius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mässan sjöng med, han gjorde en paus ibland och lyssnade.
Det var inte en trast — men vem var det då? Berg och
skogar och hela jorden, hade ugglan sagt; de upprepade
hans tankar och sjöngo efter hans tongångar. Ja, man
kunde bli högfärdig för mindre. Men egentligen vart man
nog mindre högfärdig än glad — så där glad, så man
både ville skratta och gråta, tså där hisnande och galet
glad åt solen och jorden och livet och alltihop.

Det var en elak pojke, som hörde honom spela den
kvällen och många andra kvällar samma sommar. Han hette Ola.
Sen dess har han aldrig rivit ner ett fågelbo eller eljest
begått några svårare förbrytelser. Och själv påstår han, att
han Varken hört eller sett något vackert och trevligt i livet,
förrän han fick höra den där trasten spela. Det var inte
bara spel förresten, sa’ han, det var en predikan och en psalm,
som man inte får höra maken till i någon kyrka här i landet
och kanske inte i något annat land heller.

Efter Karl-Erik Forsslund.

28. De små fåglarnas klagan.

Yi kommo från sol, som ej förgår,
från land, som evigt i blommor står,
från strand, där aldrig en driva snöat,
till Finlands frostiga, sena vår.

Vi bytte mot denna arma nord
vår gyllne frukt och vårt rika bord.

Yi hungrade bland vår barndoms björkar,
vi fröso hellre på hemmets jord.

Vi bådo ju blott om en liten gren,
om litet mossa för boet sen
och blott att i fred vår visa sjunga
i morgondagg och i solens sken.

Då kommo där barn från denna bygd,
barn utan hjärta, barn utan blygd,

6—220605. Läseboken. Parallelluppl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jun 10 23:39:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lffsp/12/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free