Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen - 84. En skånsk bondgård förr och nu. För Läseboken av Per Holmén och Sigurd Paradis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I våra dagar ha^ samma by ett helt annat utseende.
Endast några få av de gamla gårdarna ligga kvar här. Alla de
övriga äro spridda över byns hela område. Samma
förändring har även gått över de andra byarna i trakten. De
fordom öppna vångarna äro nu översållade med hus och
gårdar, som göra utsikten över slätten mera omväxlande, än den
var förr.
Vad är då orsaken till hela denna förändring? Jo, här
liksom i många andra trakter av landet har genom det s* k.
skiftes verket en ny fördelning av jorden blivit genomförd.
Bondens ägor bestå nu ej längre av kringspridda småbitar,
ty skiftesverket sammanförde ägorna för varje gård på en
plats. Men då kommo naturligtvis åtskilliga hemman att ligga
långt borta från den gamla byn. Somliga bönder fingo
därför flytta sina boningshus och ladugårdar ut på den nya
egendomen, och på detta sätt sprängdes de gamla byalagen.
För mången kändes det nog svårt att skiljas från den
gård, där han blivit född och vuxit upp, och att avstå den jord,
som hans förfäder brukat under långa tider. Ej heller kunde
man till en början riktigt förstå fördelen av det nya, som
kom. Därför är det också lätt förklarligt, ätt den stora
omvälvningen skulle mötas av starkt motstånd. Men snart
lärde man sig allmänt att uppskatta de många fördelar
skiftesverket förde med sig. Nu behövde man icke vänta på
grannarna för att få plöja, så och skörda. Bonden fick lära
sig att lita på sig själv och icke på andra. Han skaffade
sig större insikt i jordens skötsel. Han dikade ut
kärrmarkerna och förvandlade dem till bördig åker och äng.
Jordbrukarens arbete och omtanke lönades också med rikare
skördar, som gåvo tillräckligt foder åt hästar, nötkreatur och
andra husdjur.
Med tiden kom man underfund med att jorden
tröttnade på att ständigt bära samma slags skörd, ty för varje år
blev den allt fattigare på den näring, som just den växten
behövde. Så kom växelbruket till användning. Egendomen
indelades i 6—8 lotter. I tur och ordning får alltid en av
dem, den s. k. trädan, ligga i vila för sommaren. De övriga
besås omväxlande med råg, vete, korn, havre, klöver och rot-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
