Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen - 104. Hur ett par världsberömda industrier blevo till. För Läseboken av Marie Louise Gagner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lyckor söder om Jönköping. Ingen visste, vad »magisterns»
nya företag gick ut på, men mycket pratades och mycket
gissades det. Liksom förr frågade han ej därefter. Maskiner
införskrevos från Tyskland, en verkmästare hämtades också
därifrån, och i april 1862 stod den nya anläggningen färdig.
Efter sjön bredvid kallades den Munksjö pappersbruk.
Den nya idé Lundström kom med var att av halm
tillverka förhydningspapp ej som förut i ark utan »i långa
banor». Man kan ju förstå, att vid byggnader t. ex., där
mycket sådan papp behövs, det skall vara ofantligt mycket bättre
och bekvämare att ha denna i ett stycke än i skilda ark. Den
förträffliga förhydningspapp, som tillverkades vid Munksjö,
fick snart stor avsättning. Själv var J. E. Lundström
outtröttlig i att göra de nya fabrikaten bekanta i landet. Han
utgav den ena småskriften efter den andra, åtföljd av annonser;
och så sakrikt var innehållet, så trevlig framställningen, att
folk gärna läste dem. »I långa banor», blev ett skämtsamt
slagord, och i en rimkrönika över Jönköping för år 1862 heter
det bland annat:
»Ingen mer av drag blir sjuk;
du har gett oss halm-papp-duk,
som i banor långa
med annonser många
puffas ut från Munksjö bruk.»
Munksjö tillverkningar äro nu världsbekanta, och dess
förhydningspapp har trängt ända till Sibirien och Kamtschatka.
* $
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
