Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen - 120. Fågelliv bland de bohuslänska skären. Efter Gustaf Kolthoff, Paul Rosenius m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bygger små hyddor av stenar till häckplatser åt dem och söker
på allt sätt att bereda dem trevnad. De vänja sig då lätt vid
människorna, ja, de inreda sina bon till och med i båthusen
eller inne i köken.
I Norge och Island äter man även äggen, men i Sverige
är det förbjudet i jaktstadgan att borttaga ejderns liksom
andra fridlysta fåglars ägg. Då tillgången ej är större än
hos oss, skulle det ju vara slöseri att äta upp äggen av en fågel,
som lämnar så god avkastning.
Det är således en dryg hyra, som ejderfåglarna få
lämna för sina boningar på de öde klipporna.
Ejdrar. Erån en målning av Bruno Liljefors.
Även i vårt land söker man på en del ställen att skydda
den värdefulla fågeln. Och det lönar mödan. Två eller tre
gånger årligen kan man utan skada taga bort dunet från boet.
Om ejdrarna finna, att de skyddas av människan, bli de under
ruvningen så spaka, att man kan stryka dem med handen och
lyfta upp dem ur redet, utan att de söka fly.
En naturforskare ger oss en rolig bild av ejderns liv.
Om vad han såg vid ett besök på ögruppen Spetsbergen i
Norra ishavet berättar han ungefär följande:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
