- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Särskild parallellupplaga till 10. uppl. / Avdelning 1 och 2 /
632

(1911-1951) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen - 156. *Värmlandsvisan. Av Anders Fryxell - 157. Orrmor. Efter Karl-Erik Forsslund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bland kulor och blixtrande svärden.

Ja, vore det ryssar till tusendetal,

han ej dem alla fruktar, han vill ej annat val

än dö eller segra med ära.

Och skulle han ej strida med glädje och med mod
och livet sitt våga, det unga?

Där hemma sitter moder och beder för hans blod
med bruden, den älskade unga,
en värmelandsflicka, så huld och så skön!

För kung och land han strider, och hon skall bli hans lön:
ho kan honom då övervinna?

Anders Fryxell.

157. Orrmor.

I Storgårdsskogen ligger en gammal kolbotten bland
många andra. Det finnes gott om gamla kolbottnar
överallt i skogarna däromkring.

Ute i bottnens svarta stybb växer gräset allt
tätare och högre, och runt om står en mur av tät ljung
och smågranar. Den tränger allt närmare, och en gång
i kommande tider skall skogens gröna hav åter sluta sig
över gläntan.

Luften är full av surrande sländor, gräset av
spinnande gräshoppor och buskarna runtom av kvicka,
kvittrande mesar. En rödhake sitter i ett gransnår i närheten
och spelar i skymningen, och på sensommaren ligger en
orrkull gömd i ljungen i gläntans kant.

Det är Orrmor själv, så är det tre unghönor och tre
tuppkycklingar. De ha det lugnt och bra där. Det behövs
en rävnos för att lukta sig till dem och hökögon för att få
syn på dem i den tjocka ljungen. Orrmor kacklar och
pratar. »Det är ett riktigt trevligt ställe det här», tycker
hon. »Sällskap har man också; ekorrarna äro ena
språksamma och skoj friska småttingar, och blåduvorna äro
ganska älskvärt och belevat folk.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jun 10 23:39:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lffsp/12/0646.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free