Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen - 161. *Mor Kerstis visa. Av Carl Larsson i By - 162. Falu gruva. Efter Gunnar Andersson m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Var julkväll i fönstret jag sätter tända ljus,
att de lysa långt, långt ut på heden,
så barnen skola hitta hem till sin moders hus,
om i mörkret de komma denna leden.
Om barnen mina fångna hos bergakungen gå,
vid bibel och psalmbok vill jag vaka
och läsa barnen lösa, så gott jag kan förmå,
till hemmet och lyckan tillbaka.
Jag vänta vill och hoppas ännu ett stilla år,
fast nog är det tomt för de gamla.
De komma nog åt åres, när Dalarne fått vår
och alla unga krafter sig samla.»
Carl Larsson i By.
162. Falu gruva.
Det är nu många år sedan jag en gång ute i marken
hittade ett stort kopparmynt, olikt dem, som voro
gångbara i min barndom. Då jag synade fyndet, märkte jag,
att två korslagda pilar utgjorde dess mest
framträdande kännemärke. Betydelsen av dem fick jag först långt
senare veta. Dessa korslagda pilar, vilka sedan
uråldrig tid funnits i Dalarnes vapen, ha nämligen
mellan 1624 och 1855, således i 231 år, präglats på så gott
som vartenda svenskt kopparmynt, stort eller litet, för att
visa, att det kommit från Stora Kopparbergs eller Falu
gruva i Dalarne.
Denna gruva har mer än något annat varit en
»Sveriges skattkammare» i hårda och svåra tider. De
rikedomar den lämnat har man uppskattat till det i vårt land
oerhört stora värdet av en miljard, d. v. s. ett tusen
miljoner. Ingen enda koppargruva i hela världen torde ha
givit så mycket. Under åtminstone två århundraden har
från Falu gruva kommit största delen av den koppar,
som förbrukats i världen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>