Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje avdelningen - 208. Nordmannaliv under vikingatiden - Grims söner på vikingafärd. Efter Egils saga - 209. Sagan om Gunnlög Ormtunga och Skald-Ram - Torsten Egilsson och hans dröm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att mjödkannan, som han bar på, ville lian ha för sig, när
man delade bytet.
Den var också full av silver.
Torolv och de andra blevo övermåttan glada, när Egil
kom. Så fort morgonen bräckte, styrde de nt från land.
Ake och hans söner voro i Egils följe.
På sensommaren seglade de till Danmark, lade sig där i
bakhåll för handelsskepp och rövade, vad de kommo åt.
Efter Egils saga.
209. Sagan om Gunnlög Ormtunga och
Skald-Ram.
Torsten Egilsson och hans dröm.
En son till den frejdade Egil Skallagrimsson hette
Torsten. Han var en stor hövding, ståtlig till utseendet samt
förståndig och saktmodig. På gården Borg i Borgarfjords
härad på Island bodde han och var där aktad och omtyckt
av alla sina grannar.
En sommar kom ett handelsskepp från havet och styrde
in i Guvåns mynning. Styresmannen för skeppet var norrman
och hette Bergfinn. Han bad att få gästa på Borg över vintern.
Torsten tog väl emot honom och visade honom mycken
heder. Men Bergfinn var en tyst och stilla man, som tyckte
mycket om ensamhet och fann sitt största nöje i att tyda
drömmar.
En dag arbetade han och Torsten ute tillsammans. Det
var varmt, och de blevo trötta och satte sig därför ned att vila
en stund. Torsten somnade men talade i sömnen och visade
sig mycket orolig.
När Torsten vaknade, sporde Bergfinn honom, vad han
hade drömt, eftersom han hade varit så orolig i sömnen.
»Jag drömde», sade han, »att jag var hemma på Borg, och
att jag stod ute på gården och blickade upp mot
boningshuset. På takåsen såg jag en fager svan; och jag tyckte, att
hon var min, och kände, hur hon var mig kär.
Nu såg jag en örn komma flygande från fjällen, och även
han slog sig ned på takåsen, bredvid svanen. Örnen hade stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
