- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Särskild parallellupplaga till 10. uppl. / Avdelning 3 och 4 /
858

(1911-1951) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje avdelningen - 211. Nials saga

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stod, och gingo i sluten flock tysta fram mot gården. Nial
och hans söner samt Kåre och alla huskarlarna,
tillsamman nära trettio väpnade män, stodo utanför. Flose
stannade. Han sade: »Låtom oss nu se till, vad de ämna göra!
Mig synes, som kunde vi aldrig få makt med dem, så länge
de ,stå utanför.»

Nial sporde sina män: »Kunnen I se, huru mycket folk
de hava?» — »Med många och dristiga karlar komma de»,
sade Skarpheden. »Men de hejda sig dock nu, ty de mena,
att det skall gå dem illa, om de angripa oss här ute.,»
Nial ville dock, att hans män skulle gå in. »Lätt gick det
icke att få makt med Gunnar på Lidarände», sade ihan,
»och han stod likväl ensam. Husen här äro starka liksom
där, och de skola nog stå emot ett anfall.» Skarpheden
genmälde, att fienderna ej skulle sky att sätta, eld på huset,
om de ej såge något annat råd, »och jag är ej», sade ha*,n
»lysten efter att låta mig röka inne som räv i håla,».

Nial svarade: »Nu månde det gå som ofta förr, att I,
mina söner, viljen råda och akten mig intet. Det gjorden
I ej, då I voren yngre, och då gick det eder ock bättre.»
Helge sade, att de borde foga sig lefter faderns vilja,
ty det skulle gagna dem bäst. Skarpheden svarade: »Ej
är jag viss på det, ty han är nu döden nära. M,en väl
kan jag göra min fader till viljes och låta mig innebränna
med honom, ty jag rädes ej för att dö.» Därpå lovade han
och Kåre varandra, att de skulle hålla tillsamman och
ej skiljas. Men om annorlunda vore dem ämnat, skulle
den överlevande hämnas den andres död.

De gingo därefter alla in och ställde sig innanför
dörren. »Nu äro de dödens», sade Elose, »efter de hava gått
in. Låtom oss skynda bort till husen och ställa oss så
tätt samman som möjligt framför dörren samt akta väl
på att ingen undkommer, varken Kåre eller Nials söner,
ty det varder vår bane.» De sammansvurne gingo nu fram
och slogo en ring omkring husen. I den strid, som genast
uppstod, föll en av Floses tappraste män och sårades andra.
»Klart ,är», sade då Flose, »att vi ej kunna få makt över
dem med vapen, utan hava vi att välja mellan tvenne

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:14:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lffsp/34/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free