Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje avdelningen - 236. Olavus Petri. För Läseboken av Carl Grimberg - 237. Ett brev från Gustav Vasa till biskop Hans Brask
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och Laurentius Andrese blevo av konungen ställda inför
domstol. Anklagelsen vimlade av hätska och orimliga
beskyllningar. Rättegången slutade på ett hemskt
uppseendeväckande sätt: de anklagade dömdes till döden,
därför att de vetat om en sammansvärjning mot konungen men
förtegat den. Och dock kunde mäster Olov betyga »med
Gud och ett gott samvete», att han aldrig vare sig hemligen
eller uppenbarligen sökt skada sin konung.
De dömda blevo dock av konungen benådade. Gustav
Vasas mening var tydligen endast att skrämma de
djärva predikanterna till försiktighet. Men den gången Jiade
den kloke härskaren räknat fel. I Olavus Petri hade
han mött en man, som aldrig lät böja sig.
När konungens häftighet var över, märktes det
emellertid, att han i grund »och botten tyckte bra om bå4ie
mäster Lars och mäster Olov. Det visade han också
genom att utnämna den senare till Stockholms stads
kyrkoherde och flera gånger fråga honom till råds i viktiga
saker. På denna post fick reformatorn i lugn sluta sin
välsignelsebringande levnad. Nästan samtidigt gick också
hans gamle vän och stridskamrat mäster Lars till evig ro.
Carl Grimberg.
237. Ett brev från Gustav Vasa till biskop Hans
Brask.
Kort efter reformationsriksdagen i Västerås lämnade
Hans Brask sitt fädernesland, där han nu ej kunde trivas.
Från utlandet skrev han brev till konung Gustav, vari
han anklagade denne för hans behandling av kyrkan och
honom själv. Men konungen gav honom svar på tal, såsom
synes av följande brev från år 1528:
»I påstån, att I ären vår rätta biskop. Dock visen I
det icke med gärningarna. En god biskop eller pastor plägar
bliva tillstädes, lida och umgälla med sina får, vad som
påkomma kan, och icke löpa från dem, såsom I gjort haven.
I veten väl, vad Kristus kallar dem, som så löpa ifrån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
