Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Tredje avdelningen
- 264. Karl XI:s gemål, Ulrika Eleonora d. ä. För Läseboken av Marie Louise Gagner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
konungen av Danmark, blev noga undersökt. Därtill kom
den härsklystnad och avundsjuka Hedvig Eleonora lade i
dagen. Vid alla högtidligheter skulle hon ha försteget, i
kyrkobönerna insattes hennes namn mellan konungens och
drottningens, och ve det utländska sändebud, som sökt
företräde hos Ulrika Eleonora, innan han uppvaktat
änkedrottningen. Var denna frånvarande från staden, kunde
sändebuden nödgas att i månader uppskjuta sin
uppvaktning hos konungens gemål.
* *
*
Endast några år hade Ulrika Eleonora vistats i Sverige, ’
då hennes hälsa började bliva vacklande. Hon hade svårt
att uthärda klimatet och tålde snart ej att röra sig ute. I
början av 1690-talet blev det tydligt, att sjukdomen var
allvarsam. Nu först insåg Karl, vilken skatt han ägde i sin
drottning. Timme efter timme satt han vid hennes läger,
vakade över att hennes minsta önskan tillfredsställdes,
och då slutligen intet hopp om tillfrisknande längre fanns,
blev han utom sig av förtvivlan. Själv var Ulrika Eleonora
lika tålig och stilla som alltid. Med lugn motsåg hon sin
bortgång, »ty», yttrade hon, »Kristus är mitt liv, och döden
är min vinning!»
Dagen före sin död begärde drottningen att få altarets
sakrament men icke i sitt gemak på Karlberg utan i det
lilla kapell hon låtit uppbyggd i Slottsparken. — Det är
härlig sol och sommar, och vid kapellet står en skara av
de föräldralösa barn, som drottningen förhjälpt till
arbete genom att inrätta ett väveri vid Karlberg. Tysta
blicka barnen mot slottet, då klockan börjar ringa och det
lilla tåget nalkas. Dä,r i en vilstol sitter drottningen
så liten och blek, och bakom henne går konungen djupt
nedböjd, med blottat huvud. Sedan följa prästen och de
övriga. Vänligt vinkar Ulrika Eleonora åt den lilla skaran,
som sjunkit på knä, och in i kapellet skrider tåget. — Då
drottningen efter den heliga akten dödsblek lämnade
kapellet, syntes tydligen, att hon ej ägde många timmar kvar att
leva.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:14:06 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lffsp/34/0278.html
