Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje avdelningen - 290. Rutger Maclean och enskiftet. Efter P. von Möller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
290. Rutger Maclean1 och enskiftet.
När Rutger Maclean år 1782 övertog Svaneholms gods
i Skåne, stod jordbruket lågt där liksom på övriga
skånska herrgårdar. De underlydande böndernas ägor voro
kringspridda över hela fältet i smala remsor, och mer än
en tredjedel av dem låg så långt från själva byarna, att det
var rent omöjligt att bruka dem ens något så när
ordentligt. Där såg också jorden ut, som om den skulle vara dömd
till evig vanhävd. Och herrgårdens egna åkrar voro lika
vanskötta som böndernas. De underhavande voro tyngda
av skuld till sitt herrskap. Slöa och liknöjda gingo de
till sitt arbete, och aldrig kunde de tänka sig, att det
skulle bli bättre för dem.
Men Maclean hade satt sig i sinnet, att bättre skulle
både han och de ha det — med eller mot deras vilja. Han
skulle snart få se, att frivilligt kunde han inte få dem
med på det.
Maclean tog sig för att enslcifta de fyra byar, varav
hans underhavandes ägor bestodo. Detta gick till på
följande sätt. Han ordnade om ägoförhållandena så, att
varje gård fick ett sammanhängande område, och sedan
flyttades boplatserna från byarna ut på de nya ägorna.
Själv lät han på egen bekostnad bygga de nya husen.
När det mesta var färdigt, gav sig Maclean med sällskap
till den by, som skulle flyttas, och tog en bonde under
armen. Var och en av sällskapet följde hans exempel, och
så »fördes de 21 kvarblivna åboarna arm i arm, med
gråtande hustrur, från sina gamla nästen till de nya
boningsplatserna, varefter de gamla stugorna nedrevos». Så
beskriver ett ögonvittne, hur reformen genomfördes. »De
21 kvarblivna åboarna» — ja, ty samtliga de förmögnare
bönderna — 20 stycken — hade flyttat från godset i
förargelsen över att ändå nödgas lämna den torva, som
givit dem deras uppehälle, och den lersmetade,
halm-täckta stuga, där de växt upp. Där hade de känt sig
1 Uttal: Maklln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
