Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje avdelningen - 301. När ståndsskrankorna ramlade. För Läseboken av Carl Grimberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i dag på Sveriges altare frivilligt och storsint nedladen
självskrivenhetens arv och i utbyte däremot prydden edra
sköldar med medborgerlighetens krona.»
Den framstående finansministern, friherre Johan
Au-gust Gripenstedt, som hade stor andel i förslaget,
anförde bl. a. Esaias Tegnérs ord:
»Evigt kan ej bli det gamla,
ej kan vanans nötta läxa
evigt repas upp igen.
Vad förmultnat är skall ramla
och det nya, friska växa
upp utur förstörelsen.»
Kammarherre Nils Tersmeden slutade sitt tal sålunda:
»Redan länge höra vi från pressen, i adresser och från
förslagets alla förfäktare utropas, att Sveriges
ridder-skap och adel söker att förskansa sig bakom gamla
skydds-murar, att de vilja bevara gamla privilegier och
företrädesrättigheter. Jag tror — och ber därvid en talare mitt
emot1 om ursäkt —, att här gäller för svenska adeln att
värna konungamakt och fosterland. De svenska herrar
av konungens råd, som framlagt detta förslag och en gång
framkallat dessa faror, hava åtagit sig ett stort, ja
omätligt ansvar inför samtid och eftervärld, och jag vågar
påstå, att envar, som lägger sin röst för detsamma, delar
detta ansvar. Den 70-årige mannen ser snart sin grav
öppnad, och jag stiger där ned med ett namn och ett
minne, fredat från detta ansvar. Den Höigstes hand vile
över vårt arma fädernesland! Jag röstar mot förslaget.»
F. d. statsrådet greve Henning Hamilton använde bland
en mängd vältaliga bilder även följande: »I ett hus bodde
fyra familjer i var sin lägenhet. De levde i fred och
endräkt, och alla kommo de väl överens. De två familjerna
växte till, blevo trångbodda och begärde större utrymme.
De båda andra sade icke nej härtill utan ansågo sig endast
berättigade att överenskomma om villkoren. Men huset
hade en vice värd, och medan underhandlingarna pågingo,
1 De Geer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
