- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Särskild parallellupplaga till 10. uppl. / Avdelning 3 och 4 /
1226

(1911-1951) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje avdelningen - 304. Fredrika Bremer. För Läseboken av Marie Louise Gagner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Hellre vill jag leva i en backstuga på ett av Sveriges
kalaste berg än i Nya världens praktboningar», säger
hon själv.

Något, som Fredrika Bremer lärde sig härute, var, att
kvinnorna kunde uträtta mycket mera gott för de
fattiga och sjuka, om de slöte sig tillsammans. Då år 185å
en svår koleracpidemi utbröt i Stockholm, blev behovet
av hjälp och sjukvård bland de mindre bemedlade ännu
större än förut. Det var därför Fredrika Bremer
tillsammans med en del varmhjärtade kvinnor stiftade den
s. k. Fruntimmersföreningen. Dess uppgift blev bl. a. att
ta hand om alla de många barn, som förlorat sina
föräldrar och nu stodo utan huld och skydd. Barnhem och
andra välgörenhetsanstalter stiftades"genom denna
förening.

Emellertid fanns det åtskilliga människor, som ogillade
sammanslutningar av kvinnor och påstodo, att de drogo
dem från hemmets värld. Särskilt vände de sig med
sitt klander mot Fredrika Bremer. Men hon brydde sig inte
en smul därom; hon hade lärt att endast inför Gud stå
till svars för sina gärningar.

Biand de ensamma människor, som Fredrika Bremer i
sin ungdom känt stort medlidande med, voro de ogifta
kvinnorna utan eget hem och förmögenhet. Hon hade sett,
hur mycket gott de kunde göra, hur glad man var att ha
dem, när någon var sjuk, eller när hjälp behövdes på
annat sätt. Men hon visste också, huru förbisedda och
hånade de ofta blevo. Hon visste, att namnet »en gammal
mamsell» nästan alltid uttalades med ett visst förakt.
På nåder fingo de leva i någon släktings hem och där
hålla till godo med hurudan behandling som helst. I många
av sina böcker hade Fredrika dragit i härnad för dessa
ensamma och värnlösa.

Hon hade nu sett, huru mycket friare och bättre
kvinnorna i Amerika hade det, och säkert var det
erfarenheterna därifrån, som bestämde henne att börja striden mot
orättvisorna i kvinnans ställning inom samhället. Vad
gjorde det väl henne, om hon möttes av spott och spe i stäl-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:14:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lffsp/34/0453.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free