Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje avdelningen - 312. *Ur Skyttesång. Av K. G. Ossian-Nilsson - 313. *Fosterjorden. Av Rikard Dybeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312. Skyttesång.
O du folk av soldater från dådstora dar,
har du ungdomen kvar, har du livskraften kvar ?
Vill du vara ett folk under blågult standar
eller tjäna en utländsk barbar?
Står i blomning din stam?
Är din blomning i frö ?
Vill du leva med skam?
Vill med ära. du dö ?
Tag geväret på arm, och gör strupen din klar,
och giv frågarn ett dånande svar:
När vårt fädernesland likt en moder så kär
ropar upp sina söner och faran är när,
hon, som skänkt våra. liv, våra liv hon begär,
våra armar och våra gevär!
Därför härda till slag
våra armar sitt stål,
därför söka i dag
våra kulor sitt mål,
därför samlas vi alla från skogar och skär
till en jublande medborgarhär.
K. G. Ossian-Nilsson.
313. Fosterjorden.
Du gamla, du fria, du fjällhöga Nord,
du tysta, du glädjerika, sköna!
Jag hälsar dig, vänaste land uppå jord,
din sol, din himmel, dina ängder gröna!
Du tronar på minnen från fornstora dar,
då ärat ditt namn flög över jorden.
Jag vet, att du är och du blir, vad du var.
Ack, jag vill leva, jag vill dö i Norden!
Rikard Dybeck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
