Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde avdelningen - 314. Erik Gustav Geijer. Av Marie Louise Gagner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tagaren i akademien, och det hade hänt, att sådana utmärkelser
skapat en ung mans framtid. Geijer själv gladdes naturligtvis
över den upprättelse han vunnit, men högmodig blev han
inte. Aldrig hade några lovord tyckts honom så litet
förtjänta, som när
människorna talade om
»hans
förundransvär-da mognad».
År 1806 tog Geijer
sin magistergrad.
Sedan var han en tid
lärare i ett enskilt hem
i Stockholm. Och då
hans lärjunge 1809
skulle företaga en resa
till England, blev
läraren hans följ
eslaga-re. Så fick Geijer
en brinnande önskan
uppfylld: att få göra
en utländsk resa.
Men innan han for
ut, hade han en
viktig angelägenhet att
avgöra. Sedan länge
tillbaka hade han
hållit av en lekkamrat
från barndomstiden,
den vackra Anna Lisa
Lilljebjörn på
Oden-stad, sju mil från Ransäter. En vacker julikväll lämnade
han hemmet, där han varit för att säga farväl, och for vidare
till Odenstad. Anna Lisa, som länge haft honom kär, skänkte
honom nu sitt ja, och hennes far gav sitt samtycke, fastän
Geijers framtidsutsikter voro ovissa.
Englandsresan blev synnerligen nyttig för Geijer. Allt det
manligt friska och kraftiga hos honom, som trängts tillbaka
under studieårens sökande och grubbel, vann nu åter över-
Anna Lisa Lilljebjörn år 1843.
Samtida teckning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>