Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde avdelningen - 318. Johan Olov Wallin. Av Marie Louise Gagner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stod i rummet. Då han som vanligt skulle läsa till bords,
knäppte han ihop sina små händer och bad:
»I Jesu namn gå de till bords,
jag till min kista,
äta och dricka på Guds ord.
‘ Gud låte det aldrig brista!»
När Johan Olov var 10 år gammal, diktade han en
välkomsthälsning på vers till fadern, då denne återvände från
kriget, och när han blev något äldre, fick han dikten »Till
mina Hulda Föräldrar» införd i en Falutidning. Tillsammans
med några kamrater stiftade han en liten förening, som skulle
syssla med läsning och författarskap. Till valspråk togo
ynglingarna orden »Sanning och Dygd», och villkoret för att bli
medlem var, att man skulle iakttaga ett »sedligt och anständigt
uppförande». Wallin blev snart den mest framstående i
sällskapet, och när han vid 15 års ålder lämnade Falu skola
för att fortsätta studierna vid Västerås gymnasium, hade
både lärare och kamrater klart för sig, att han var en
ovanligt begåvad yngling.
Oaktat den välvilja, som visats gossen i Falun, hade han
mången gång haft svårt att dra sig fram där. Men ännu
mycket värre blev det för honom i Västerås, ty där hade
föräldrarna ej några bekanta, och dit var det för långt att sända
matsäck. Också såg sig Wallin till sin sorg tvungen att avstå
från att följa sina klasskamrater i deras studier. I stället slog
han sig ned hemma och sökte förtjäna pengar genom att läsa
med yngre gossar. Han fick fem, sex elever och arbetade så
träget med dem, att han för sina egna studier ägde endast
de tidiga morgontimmarna och de sena kvällsstunderna. Så
mycket hann Johan Olov dock med för egen del, att han
året därpå i Västerås kom i samma klass, som de forna
Falu-kamraterna då tillhörde.
Säkerligen fick Wallin slita mycket ont under sin
gymnasietid, och troligen hade han frusit och svultit många
gånger, innan han måste besluta sig för att ånyo stanna
hemma en tid. På hösten 1799 var han emellertid
färdig med studierna vid Västerås gymnasium. Det »om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
