Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde avdelningen - 325. Viktor Rydberg. Av Marie Louise Gagner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
också redan nu. Mest var det teaterpjäser, som handlade om
riddare, borgfruar, ädla rövare, vålnader och spöken.
Vid sjutton års ålder kom Rydberg till Växjö för att
genomgå gymnasiet där. Svårt hade det varit för honom
att draga sig fram i Jönköping, men ännu värre blev det
här. Han hade inte pengar varken till böcker eller till kläder,
inte ens till papper. Vartenda gammalt kuvert gömde han
för att begagna det att anteckna på.
Rydberg hade här inte samma framgång i sina studier
som i Jönköping. Kanske berodde det mest på att han
kommit in i en dålig kamratkrets. Han kunde sedan aldrig
tänka tillbaka på växjötiden utan att känna leda vid den.
Bland de ljusare minnena från denna tid voro emellertid
ett par besök på biskopsgården östrabo. Esaias Tegnér
levde då ännu men var mycket sjuk. Hans död inträffade,
medan Rydberg vistades i Växjö, och bland de gymnasister,
som bildade häck vid Tegnérs likfärd, var också han. Litet
anade väl de, som händelsevis gåvo akt på den bleke
ynglingen, att han skulle bli 1800-talets mest uppburne svenske
skald efter Tegnér.
I Växjö stannade Rydberg två år. Fastän han under
terminerna läste med många yngre gossar och under ferierna tog
plats i familj såsom informator, var det emellertid
omöjligt för honom att få medlen att räcka till, och han led
ofta verklig nöd. Till sist blev han tvungen att för en tid
avbryta studierna.
Sommaren 1847 fick den nittonårige ynglingen anställning
vid en tidning i Jönköping. Vad som särskilt gjorde honom
intresserad för detta arbete var, att den tidningen arbetade
på att få bort många gamla orättvisor, att få det bättre ställt
för de fattiga och förtryckta bland folket. Själv hade Rydberg
ju sett, hur svårt det var för en fattig gosse att skaffa sig
bildning och komma fram i världen, och därför kunde han känna
med dem, som hade det svårt. Flera år sysslade han nu med
tidningsarbete. Först 1851 hade han samlat så mycket pengar,
att han kunde resa ned till Lund och avlägga studentexamen.
Det var nu Rydbergs mening att fortsätta studierna vid
universitetet, men efter någon tid måste han ge upp den
86—221105. Läseboken, Parallelluppl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
