Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde avdelningen - 325. Viktor Rydberg. Av Marie Louise Gagner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
planen, ty medlen tröto ånyo. Då tog han åter plats som
informator. Så gingo flera år, och ännu voro hans
framtidsutsikter mycket oklara. Han funderade på att resa till
Amerika och bryta sig en bana där. Till all lycka slog
han emellertid dessa tankar ur hågen.
Äntligen, när Viktor Rydberg var 26 år gammal, ljusnade
det för honom. Då fick han nämligen av redaktören för
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, S. A. Hedlund,
anbud att bli medarbetare i denna tidning.
Han kom till Göteborg och fick där en hängiven vän i
redaktör Hedlund. I dennes familj blev han en kär gäst,
och efter 1862 fick han sitt hem där. För Rydberg, som
var en sluten och tyst natur, och som hela livet igenom
tänkte alldeles för lågt om sig själv och sin förmåga, var
det utomordentligt lyckligt att få umgås med den älskvärda
hedlundska familjen och där få uppmuntran och sympati.
Under ej mindre än tjugo år verkade Viktor Rydberg
såsom tidningsman. Dels skrev han uppsatser i olika ämnen,
bl. a. religiösa, dels författade han berättelser och romaner,
som bildade följetonger i Handelstidningen. Bland dessa voro
»Fribytaren på Östersjön», en hurtig, frisk och spännande
historia från 1600-talet, vilken utgjort många gossars och flickors
förtjusning, »Singoalla», en fin och vemodig
medeltidsbe-rättelse, samt »Den siste atenaren», en utomordentligt
intressant och snillrik skildring från den tid i Greklands
historia, då hedendomen dukade under för kristendomen.
Även berättelsen »Lille Vigg» stod först att läsa i
Handelstidningen. Det var på själva julafton 1871. Av Rydbergs
arbeten har den gått längst ut i världen. Den läses t. ex.
även av barnen i Australien.
Alltsedan ynglingaåren hade det varit Viktor Rydbergs
längtan att få resa till sydligare länder, och särskilt ville
han studera Italiens minnen och konstskatter. Först vid 46
års ålder fick han denna sin längtan uppfylld och styrde då
färden till Rom. Ju längre han stannade i »den eviga
staden», dess mer fängslade muséerna, ruinerna och biblioteken
hans intresse. Han levde helt i gångna tider, drömde om
de romerska kejsare, inför vilkas marmorstatyer han be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
