Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde avdelningen - 335. Ur Gustav Frödings diktning - *Jan Ersa och Per Persa - *Härjarinnor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och ingen av dem mjuknade,
när de på slutet sj uknade
och stoppades i jord.
»Ve’ nästa ting, Jan Ersa!»
»Yi möts, vi möts, Per Persa U
var deras sista ord.
Men »trilsk som Jan i Nackabyn»
och »ilsk som Per i Backabyn»
är stäv i Yästra Ed.
Jan Ersa,
Per/ Persa,
de höllo aldrig fred.
Härjarinnor.
Den ena heter Elsa, den andra heter Greta,
och alltför väl de veta
sin segersälla makt över mig.
De komma och försvinna som vilda små orkaner,
de härja mig, de kuva mig som goter och alaner1,
de lägga mig platt öde med sitt krig.
Ty Greta hon har ögon, som smila och tigga,
illpariga, pigga
av skälmskhet och lust på konfekt,
och läppar, som beständigt vilja gnabbas och retas,
det finnes inga läppar så lustiga som Gretas,
de morska sig, de truta sig så käckt.
Och Elsa hon har ögon, troskyldiga, stora,
som aldrig förlora
sitt understuckna bakelsebegär,
och läpparna, de röra sig så allvarsamma, sluga,
de tala så bevisande sant, när de ljuga
av längtan efter äpplen och bär.
1 Krigarfolk från de stora folkvandringarnas tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
