Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde avdelningen - 339. Nutida svenska konstnärer. Av Carl G. Laurin - Carl Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lek på clen andra. Den första visar Ehrenstrahl i Stockholms
gamla slott, målande Karl XI. Samma sidas mittfresk
föreställer Nikodemus Tessin d. y., som känner sitt slut nalkas
och, stående på en murarställning utanför det nya slottet,
överlämnar fortsättandet av detta sitt storverk åt den unge
arkitekten Hårleman. Den tredje och sista fresken på denna
sida visar fransmannen Taravals ritskola i det nya slottet,
där de unga svenskarna undervisas i teckning och målning.
På motsatta sidan ser man först, hur Karl Gustav Tessin i
Lovisa Ulrikas bibliotek på Drottningholm förevisar för den
konstälskande drottningen de målningar och teckningar fean
hemfört från Paris. Mittfresken skildrar Gustav III på
Logården vid Stockholms slott, då han i svart och rött, den
svenska dräkten, tillsammans med konsthistorikern och
amiralen Karl August Ehrensvärd gläder sig åt de grekiska och
romerska statyer, som han hemfört från sin italienska resa.
På den sjätte och sista fresken ser man, hur Sergel arbetar
på sin grupp Amor och Psyke, under det att hans vän
Bellman spelar på sin luta.
Alla dessa bilder ha en fläkt av storhet och skönhet, som
gör dem till något av det yppersta, som förekommit i
väggmålning ej blott i Sverige utan också i det övriga Europa
under 1800-talet. Det är vad man kallar monumental
konst, detta. Den har över sig en evighetsprägel, den ger
oss känslan av något, som består genom tiderna.
Carl Larsson har sedan gjort många monumentala målningar,
såsom hans ståtliga Gustav Vasas intåg i Stockholm
1523, målad i olja på väv och uppsatt på Nationalmuseum
i övre trapphuset, hans märkliga skolmålningar i Göteborg,
Norrköping och Stockholm samt hans takmålningar i
Stockholms operas gyllene foajé.1 Av detta slag är också den
egendomliga och vackra takmålningen i Dramatiska teaterns
foajé i Stockholm, där han som en syn mot nattlig himmel
velat i färger sinnebildligt uttrycka, hur ett skådespel
tillkommer i skaldens och skådespelarens fantasi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
