Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Säterliv. Ur »Sisel Sidsærk» av Hans Aanrud. Från norskan - Till fjälls - På sätern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tidigt nästa morgon är Sisel på väg med småkräken.
Det är strålande solsken. Korna äro allaredan lösa.
Skällan klingar jämnt och djupt. Dess ljud blandar sig med
andra från grannsätrarna, och mitt uppe i denna djupa,
allvarsamma klang höres det muntra pinglandet av småkräkens
bjällror. Nu skall Sisel in i detta stora okända, där hon
aldrig förr har varit.
På såtern.
Den ljusa sommaren är kort men härlig uppe på fjället.
Den begynner med spätt ljusgrönt omkring var tuva, på
fjällsluttningarna och bort över de milsvida myrarna.
Riporna gå omkring i enstaka par och kurra och gräla, när
någon kommer för nära deras bon. Mygg och knott surra
i luften, och korna sätta svansarna i vädret och kesa
i väg för att undgå deras sting, över det hela ligger
solröken tjock och mörkblå och stänger den fria utsikten.
Men snart komma blåbär och kärrull och
hjortronblommor, och en vacker dag piper det överallt omkring
ripmam-morna, som gräla ännu värre, när en mängd små ljusa
nystan snurra ett par alnar ’ upp och ett par alnar fram och
falla pladask ner i ljungen igen. Då gå korna lugnt och
betänksamt över fjällen och leta reda på det finaste
kryddade gräs. Nu går solröken bort, och luften blir så
tindrande klar, att man ser fjället på miltals avstånd lika klart
som närmsta tuva. Så faller hjortronblommen av. Det börjar
gulna och rodna bortöver myrarna, ljungblommorna färga
alla kullar och berg, det gröna bleknar, fjället blossar i
brunt och i rött på den vita renmossan, vilken här och där
sticker fram som skinande snöfläckar. Det är hösten, som
närmar sig.
När solen då skiner, är det härligt att vara vallare. Men
det kan också komma dagar, då dimman lägger sig som
ett tätt, grått täcke över marken med dess tuvor och buskar
och ljung. Ur dimman kommer det ett fint, smått
duggregn, vilket sätter liksom små grå pärlor på varje strå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
