Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Säterliv. Ur »Sisel Sidsærk» av Hans Aanrud. Från norskan - Till fjälls
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sisel måste därför ge sig från vägen in på stigar,
bakom bnskar, ned i snår och kärrhål och leta rätt på
småkräken igen. Och knappt har hon fått in dem på vägen
från den ena sidan, förrän de smita ut på den andra.
Det är riktigt knogigt. Det ljusa håret blir alldeles
genomvått och ansiktet rött som en lingonkart. Men det
märker hon inte, så upptagen är hon av vad hon skall
göra. Det är ju hon, som är ansvarig för småkreaturen
hela sommaren. Det är hon, som skall se till, att alla
komma fram till sätern, och svara för, att alla komma feta
och blanka hem igen till hösten.
Långsamt stiger den långa raden av människor och djur
högre och högre uppåt. Snart ligger hela dalen under dem,
djup och bred och ljusgrön. Granarna bli mindre och
glesare, småbjörkarna tätare; snart möta förposter av kråkris
och dvärgbjörk.
Då är det med ens, som om ett tungt tag släpper efter.
All trötthet är som bortblåst från både folk och fä. Fjällets
hela underbara ro och friskhet strömmar emot dem. De
äro i en ny värld. Framför dem ligga oändliga
fjällvidder och sluttningar, som förlora sig långt, långt borta
i blånande högfjäll med vita snöstrimmor på.
Det stora lugnet kommer över allt och alla. Av sig
själva ordna sig kreaturen på den steniga vägen, som ormar
sig framåt i det oändliga. Ingen försöker nu längre göra
några avstickare, utan alla gå jämnt och långsamt.
Timme efter timme går tåget framåt, över åar och
bäckar, förbi sätrar och myrar och blanka fjällsjöar.
Fram-emot kvällen komma alla ut på branten ned till den
säter-dal, där Hoel-sätern ligger, fredlig och grön, med sina små
stugor. De stanna och se. Där är det, som de skola
tillbringa sommaren.
Korna börja råma, och smådjuren sätta av i språng
nedför backen, förbi allesammans.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
