Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 20. Ett land, som erövrats från havet. Efter J. J. Nielsen och Jenny Velander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hundratals arbetare äro nästan ständigt sysselsatta med
att reparera skyddsmattorna, ty de hålla icke mer än tre
eller fyra år. Icke heller ekplankorna äro tillräckligt hårda
och motståndskraftiga för att länge uthärda sol och vind,
luft och vatten. Väldig är också påfrestningen av havet i
storm, när det med rasande kraft kastar fram sina vågor till
angrepp. Men farligare ändå är den härskara av små
borrmusslor, som ständigt
fräter på trävirket. Det
enda säkra skyddet i
längden har man funnit
vara att driva in
flat-huvade spikar så tätt,
att de bekläda plankan
med en yta av järn.
Så har det
holländska folket befäst sina
gränser mot havet med
samma kraft och
omsorg, som om det gällt
fiendehärar. Och ej nog
med de fasta
befästningarna: en hel armé av
skyddstrupper är
ständigt på vakt mot
naturkrafterna. Allt arbete
på att skydda Holland
mot havet och på att
torrlägga land står un der Holländska i nationaldräkt.
ledning av en särskild
vattenstyrelse. Dess verksamhet regleras genom noggrant
utarbetade lagar, som upprätthållas med utomordentlig stränghet.
På eget bevåg får ingen torrlägga ett stycke av stranden,
önskar någon företaga ett dylikt arbete, måste han inlämna
en utförlig plan till vattenstyrelsen. Denna plan granskas, och
om den gillas, börjar arbetet under överinseende av
vattenstyrelsens ingenjörer.
Även sedan jordbiten är torrlagd, står den under till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
