Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 25. James Watt, uppfinnaren. För Läseboken av Marie Louise Gagner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han också själv gjort, och särskilt märkvärdig var en
elektri-citetsmaskin, som han förfärdigat av en butelj. Vidare höll
han på med en hel del kemiska försök. Sina lovdagar
använde han till att ströva omkring i trakten och taga reda
på allt nytt, som han fick se. På egen hand studerade han
både zoologi och botanik, mineralogi och astronomi.
Vid 18 års ålder skulle James Watt välja levnadsbana
och beslöt då att bli instrumentmakare. Sin första utbildning
fick han i London. På två år förvärvade han så stor
skicklighet i arbetet, att han icke tyckte sig ha något mer att
lära hos mästaren utan begav sig hem till Skottland. En
stor lycka var det för Watt, att universitetet i Glasgow just
vid denna tid behövde en skicklig instrumentmakare. Annars
hade han kanske länge fått gå arbetslös, ty skråväsendet
lade på den tiden nästan oöverstigliga hinder i vägen för
den, som ej underkastat sig den vanliga sjuåriga
utbildningen i yrket. Watt fick sin verkstad inom universitetets
murar, och ännu i dag kan man få skåda det lilla rum,
där »James Watt, universitetets matematiska
instrumentmakare», som det står att läsa ovanför dörren, utförde sitt
arbete.
Den unge hantverkarens öppna och ärliga karaktär, hans
ovanliga intelligens och stora duglighet fäste snart
vetenskapsmännens uppmärksamhet på honom, och hans verkstad
blev en samlingsplats för både professorer och studenter.
De studerande upptäckte snart, hur ofantligt mycket de
hade att lära av denne man utan alla examina. En av dem,
en yngling, som sedermera blev en berömd vetenskapsman,
säger också, att det blev »en vana för oss studenter att
vända oss till Watt, då vi hade fått någon uppgift, som vi
inte gingo i land med».
I universitetets fysikaliska instrumentsamling fanns bl. a.
en modell till det slags ångmaskiner man då kände till.
Den kallades efter sin uppfinnare för den Newcomenska.1
På den tiden användes ångmaskinen mest till att pumpa
upp vatten från schakten i gruvorna. Men den newcomenska
1 Uttalas: njukdmnienska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
