Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 25. James Watt, uppfinnaren. För Läseboken av Marie Louise Gagner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Under de fem följande åren sysslade han med att uppföra
kanal- och brobyggnader. Även på detta område lade han
i dagen stor begåvning och duglighet. Arbetet
intresserade honom, fast ej i lika hög grad som sysslandet med
uppfinningar. Ty det längtade han efter av hela sin själ.
När han så drabbades av en mycket stor sorg, hustruns död,
var han nära att falla samman.
Men just vid denna tid, endast ett par månader innan
patenträtten skulle gå ut, blev Watt bekant med en förmögen
och ansedd fabrikör vid namn Boulton. Denne förstod den
Wattska uppfinningens betydelse och ingick kompaniskap
med Watt. De anhöllo nu hos parlamentet om att få
patenträtten förlängd på 25 år. Men det satt hårt åt, och
först efter en hård kamp i engelska underhuset blev deras
ansökan beviljad.
Nu, när en så ansedd affärsman som Boulton stödde
uppfinningen, blev det med ens klart för en mängd gruvägare,
hur betydande den måste vara, och huru stor besparing
den skulle kunna åstadkomma. Vilka kapital som på den
vägen stode att vinna förstår man, när man får höra, att
genom en enda av Watts maskiner, vilken nyttjades vid
gruvorna i Cornwall, inbesparades nära 100 000 kronor om året.
Ehuru Watt och Boulton betingade sig blott en
tredjedel av den summa, som inbesparades i bränsle genom
användande av maskinen, borde de, tycker man, snart ha blivit
stormrika, men så var icke förhållandet.
Utgifterna vid anläggningen av den stora maskin verkstaden
voro kolossala, och det krävdes massor av beställningar på
maskiner, för att kostnaderna skulle kunna täckas. Därtill
kom, att oredliga gruvägare på alla upptänkliga sätt sökte
dölja den verkliga inbesparingen av kol för att nedsätta
avgiften till fabrikanterna. Men det botade Watt dem för
genom att uppfinna ett slags ur, som anbringades på
maskinen och på pricken angav, hur många kolvslag denna
gjorde på en bestämd tid. Härigenom kunde man på öret
räkna ut, hur stor summa som tillkom fabriken.
Alltjämt fortsatte James Watt att arbeta vidare på att
förbättra sin ångmaskin, så att den skulle kunna med fördel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
