Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 25. James Watt, uppfinnaren. För Läseboken av Marie Louise Gagner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Luftpumpen kände man till. Den kom nu till
användning, och tack vare en sinnrik konstruktion kunde
ångmaskinen själv sköta pumpningen. Genom alla dessa
förbättringar av ångmaskinen blev det möjligt för Watt att
minska bränsleförbrukningen till en fjärdedel av vad som
åtgick för att driva den ursprungliga newcomenska maskinen.
Men ännu större bränslebesparing behövde åstadkommas,
och därför beslöt Watt att helt täcka cylindern och avstå
från att begagna det yttre lufttrycket som kraft. Cylindern
tillslöts ovantill med ett lock, genom vilket kolven kunde
röra sig lufttätt, och medelst en snillrikt uttänkt mekanism
leddes ångan in i cylindern ovanför kolven, medan samtidigt
ångan under densamma kondenserades. Men så snart kolven
nått bottnen i cylindern, leddes ångan in på andra sidan kolven,
under densamma. Då det nu blev lika starkt tryck på båda
sidor om kolven, lyftes denna upp av motvikten (F å bilden)*
För att minska värmeförlusten lät Watt bekläda
cylindern med ett överdrag av filt och trä. Och för att få
kolvstången att röra sig lufttätt genom locket, anbringade han
vid öppningen en smörj kopp, fylld med olja eller annat
fett-ämne. Aven ångpannan fick undergå åtskilliga förändringar.
Härmed var den första verkliga ångmaskinen skapad. Den
var icke avsedd för annat än att pumpa upp vatten ur
gruvor. Men såsom sådan ägde den utomordentligt stor
betydelse, eftersom en mängd engelska gruvor voro så
överfyllda med vatten, att de icke kunde bearbetas. En rik och
framsynt industriidkare, doktor Roebuck, ställde kapital till
Watts förfogande, mot villkor att han själv skulle få en
tredjedel av vinsten på företaget. År 1769 uttogs patent
på uppfinningen, och Watts maskin hade just börjat få
användning vid några kolgruvor, då Eoebuck, till följd av stora
penningförluster på annat håll, måste träda tillbaka.
Så stod Watt där ensam med sitt patent — utan
penningar, utan möjlighet att grunda en fabrik. Då greps
uppfinnaren av missmod. Lån varken ville eller kunde han
taga upp. Han hade nu gift sig, hade flera barn och levde
i ett mycket lyckligt äktenskap. För att försörj a sin familj
måste han slå sier på annat arbete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
