Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 32. Vinrankan. För Läseboken av Ernst Hemmendorff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av stor betydelse, för att druvorna skola mogna och bli rika
på socker. Ett vinberg i Mellaneuropa ger därför vid
hastigt påseende intrycket av långa rader med
krusbärsbuskar. I södra Europa åter, Italien, Spanien och
Portugal, låter man ofta rankorna bilda vackra lövsalar, ja
t. o. m. klänga högt upp i träden.
Till allt det nämnda arbetet på vinberget kommer den
ständiga kampen mot de många faror, som hota ej blott de
unga utan även de utvuxna vinrankorna. En härskara av
snäckor, kvalster, skalbaggar och larver av olika slag är städse redo
att med glupande matlust angripa, vad människan här
fram-alstrat. Men faror hota ej blott från djurriket: ej mindre än
tre olika sorters mögelliknande svampar ha anställt svåra
härjningar i Frankrikes vingårdar. Den värsta av alla de
hem-sökelser, som övergått Frankrikes vinodling, har dock
förorsakats av vinlusen, en liten’ insekt, som är släkt med
bladlusen. Fast vinlusen mäter blott en halv millimeter
i längd, är den en fruktansvärd fiende. Genom sin stick
-snabel suger den saft ur de finaste rotspetsarna, varefter
dessa spricka sönder och dö. Och så småningom går det
på samma sätt även med de större rötterna.
Ar 1865 kom vinlusen för första gången från Nordamerika
till Frankrike, och tack vare djurets oerhörda
föröknings-förmåga voro redan år 1877 omkring 650,000 hektar av
Frankrikes vinberg angripna. Den skada, som detta lilla djur
anställt, uppskattas till många tusen miljoner kronor. Till
sist har man dock lyckats få bukt med dess härjningar
genom att införa motståndskraftiga amerikanska vinrankor
och sedan på dessa ympa de ädla franska druvsorterna.
I de tempererade länderna ger vinrankan knappast
någon avkastning före det femte året, men i varmare länder,
såsom Nordafrika och Kalifornien, kan man redan efter tre
år räkna på skörd. De första druvorna lämna det s. k.
jungfruvinet, som skattas särskilt högt. I trettio år och
stundom ännu längre kan ett vinberg ge goda skördar, men
sedan måste anläggningen helt och hållet förnyas.
Skörden av druvorna i Europas vinodlande länder är
en folkfest för hela trakten. Den äger rum i september
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
